Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Vi är många som inte vill se Värmland sist i statistiken igen ”, säger Cristina Jönsson, tf avdelningschef för palliativa teamen i Värmland. I rött fr v sjuksköterskorna Annika Thor och Birgitta Aspengren samt i mitten överläkare Christiane Ricken.

”Vi är många som inte vill se Värmland sist i statistiken igen ”, säger Cristina Jönsson, tf avdelningschef för palliativa teamen i Värmland. I rött fr v sjuksköterskorna Annika Thor och Birgitta Aspengren samt i mitten överläkare Christiane Ricken. Bild: Fredrik Karlsson/Bildbyrån

Satsning på palliativa ombud blev ett lyft

För några år sedan var Värmland sämst i landet på att ge döende människor den vård som de har rätt till. Det blev startskottet för en satsning på palliativa ombud – som gett resultat på kort tid.

Annons:

Palliativ vård

I Sverige avlider drygt 90 000 personer varje år. Cirka 80 procent av dessa bedöms ha varit i behov av palliativ vård.
Källa: Socialstyrelsen.

Under 2018 fick 72 procent i Värmland ett brytpunktssamtal när vården övergår till att vara palliativ i livets slutskede. Det är fortfarande under riksgenomsnittet men 12 procentenheter fler än 2017, då 60 procent fick ett sådant samtal. Går vi längre tillbaka i tiden är ökningen ännu större. För sju år sedan var det färre än hälften, 44 procent, som fick samtal om att övergå till palliativ vård i livets slutskede.

– Det var inte roligt när statistiken från palliativregistret kom, så då beslutades att vi måste göra någonting mer, säger Cristina Jönsson, tf avdelningschef för palliativa teamen i Region Värmland.

”Någonting mer” blev att öka kompetensen hos medarbetarna. Sedan hösten 2017 har ett hundratal palliativa ombud utbildats, både inom primär-, sluten- och kommunal vård. 90 procent av dem är sjuksköterskor. På senare tid har även undersköterskor på särskilda boenden och korttidsboenden utbildats, enligt Cristina Jönsson.

– Det är cheferna som utser ombuden i sin verksamhet, och sedan skriver chef och ombud på uppdragsbeskrivningen där man tar på sig uppdraget, säger hon.

I uppdraget ingår bland annat att se en webbaserad utbildning som tagits fram av Region Blekinge, Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet och Region Skåne. Utbildningen kompletteras med en halvdag där en palliativ läkare i Värmland undervisar i allmän palliativ vård.

Varje höst anordnar också regionen en heldag med föreläsningar. Dessutom finns fem lokala palliativa team i Karlstad, Kristinehamn, Säffle, Arvika respektive Torsby som bjuder in ombuden i sin närregion till två träffar per år.

– Som palliativt ombud får man kontakt med andra ombud. Man nätverkar, stöttar varandra och har etiska diskussioner ihop. Det är olika saker man står inför beroende på om man arbetar inom slutenvården, i primärvården eller som kommunsjuksköterska, säger Cristina Jönsson.

Vad gör då ett palliativt ombud? Det beror lite på var i vårdkedjan de arbetar. Enligt uppdragsbeskrivningen ska ombuden planera och genomföra utbildningsinsatser som passar den egna verksamheten samt stötta kollegor.

– Vad är det vi behöver bli bättre på att jobba med inom palliativ vård på just vår enhet? Det kan vara brytpunktssamtal eller smärtskattning och munhälsobedömningar. Det kan också vara hur vi tar hand om närstående i samband med dödsfallet. Vi trycker också mycket på att man ska rapportera in uppgifter till palliativregistret, säger Cristina Jönsson.

Vad har satsningen gett förutom fler brytpunktssamtal?

– Ökad samverkan och intresse för palliativ vård. Vi är många som inte vill se Värmland sist i statistiken igen. Vi jobbar för att de som är i livets slutskede ska få så bra vård och omsorg som möjligt, säger Cristina Jönsson.

Hon vill inte bara creda ombuden för uppryckningen.

– Vi har också utbildningssatsningar där regionens palliativa läkare utbildar alla AT- och ST-läkare i Värmland. De får höra om bland annat brytpunktssamtal, symtomkontroll och olika läkemedel som vi har, säger Cristina Jönsson.

Kommentarer