Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

De är nominerade till årets Guldskalpell

Här är alla bidrag som nominerats till Guldskalpellen, ett pris till årets förnyare inom sjukvården, som för fjortonde gången delas ut av Dagens Medicin.

Annons:

Guldskalpellen

I år delas priset som årets förnyare ut för fjortonde gången av Dagens Medicin. Priset består av äran, ett diplom och ett utbildningsstipendium på 25 000 kronor.

Här är deltagarna i årets jury

  • Boel Andersson-Gäre, professor i kvalitetsförbättring och ledarskap, Hälsohögskolan i Jönköping
  • Peter Graf, vd, Tiohundra
  • Jonas Gumbel, innovations- och förändrings-ledare, Uppsala kommun
  • Nicole Silverstolpe, programdirektör, Södersjukhuset
  • Britt Skogseid, ordförande i Svenska läkaresällskapet
  • Katarina Stolt, distriktsläkare i Jönköping och krönikör i Dagens Medicin
  • Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin

Texterna nedan är sammanfattningar och motiveringarna i de inskickade bidragen är inte faktagranskade.

1. Sahlgrenska tar ett helhetsgrepp - på kolpatienter

För en patientgrupp som har mycket med vården att göra vore en förbättrad organisation en win-win-situation. Det var tanken när COPD-centrum på Sahlgrenska drog i gång för fem år sedan.

I dag vårdas kronikerna av interprofessionella team och varje patient har en egen patientcentrerad vårdplan som följs upp. Det nya arbetssättet kommer dessutom med en lokalt utvecklad informationsmiljö som är integrerad med journalsystemet och som tillåter att vårdplanerna delas med primärvården.

NOMINERAD: COPD-centrum Sahlgrenska.

2. KUDVA avlastar sjukhusen i Stockholm 

När Karolinska universitetssjukhuset i Solna förra året blev ett litet högspecialiserat sjukhus styrdes vård över till Danderyds och S:t Görans sjukhus, utan att fler vårdplatser öppnades.

En avdelning som lättade på bördan för Danderyds akut var sjukhusets dagvårdsavdelning KUDVA, som öppnades i september förra året. På avdelningen utreds och behandlas kirurg- och urologpatienter som sökt vård akut under helgfria dagar. Mellan 10 och 15 patienter tas om hand dagligen, vilket har minskat trycket på akuten och frigjort platser inom slutenvård i en verksamhet som vuxit med 20 procent.

NOMINERAD: KUDVA-integrerad dagvård.

3. Bristningar efter graviditet ges mer uppmärksamhet

På Södersjukhusets kvinnoklinik har upplevelsen varit att det saknats en tydlig struktur i vården av bristningar efter graviditet. Under 2017 utbildades därför alla barnmorskor inom eftervården på kliniken i vad man ska vara vaksam på när det gäller bristningar.

I dag är det rutin att alla kvinnor som förlöses vaginalt ska få bristningar undersökta i nära anslutning till förlossningen, och om det behövs slussas patienterna vidare till sjukhusets bristningsmottagning, som startades upp hösten 2017. Att undersöka bristningar går fort och genom att identifiera komplikationer tidigt kan kroniska tillstånd undvikas, som är kostsamma och leder till ett stort vårdbehov.

NOMINERAD: Bristningsprojektet – BB eftervård.

4. Sjuksköterskor cystoskoperar i Halland

När ett standardiserat vårdförlopp för urinblåsecancer infördes 2016 ställdes plötsligt helt nya krav på Region Halland. Antalet patienter som skulle cystoskoperas nästan fördubblades regionalt och på Hallands sjukhus urologiklinik steg behovet av bemanningsläkare på grund av bristen på anställda urologer. Men genom att utbilda två sjuksköterskor i cystoskopi som därmed blev delaktiga i utredningsarbetet av urinblåsecancer frigjordes mer än 20 timmar läkartid i månaden.

Sjuksköterskorna i fråga är i dag kontaktpersoner för patienter som drabbats av cancer och kommer troligtvis snart ha den största kompetensen för att diagnosticera urinblåsecancer på kliniken. För arbetet har projektet tilldelats årets kvalitetspris inom Region Halland. Läs mer om deras arbete i en artikel här.

NOMINERAD: Urologikliniken vid Hallands sjukhus.

5. Fler möjligheter för kvinnor med sätesbjudning

Sätesteamet på Södersjukhusets kvinnoklinik arbetar med att tillmötesgå de gravida kvinnor med sätesbjudning som önskar att föda vaginalt. År 2018 hade antalet vaginala sätesförlossningar fördubblats jämfört med 2017, vilket var året då teamet skapades. Förlossningarna genomfördes utan att några komplikationer uppstod.

För vården är det kostnadseffektivt att erbjuda vaginala förlossningar för de kvinnor som önskar då planerade kejsarsnitt generellt kostar nästan dubbelt så mycket. För kvinnor minskar dessutom risken avsevärt för sectio och andra komplikationer vid framtida graviditeter.

NOMINERAD: Sätesteam.

6. Region Jämtland tar hjälp av patienterna

Med en åldrande befolkning och i förlängningen minskade skatteintäkter är Region Jämtlands utmaning att möta befolkningens behov av vård och behandling. I det svåra utgångsläget föddes 2017 idén om att inkludera patienterna i större utsträckning.

Under förra året lanserades ett egenvårdsstöd i app-format och patienter började allt eftersom ansluta. Till exempel har vissa av de anslutna patienterna kunnat byta resor till vårdcentralen för rutinkontroller till att mäta blodtryck i sina hem.

Applikationen möjliggör också mätning av puls och vikt. Det går också att föra in blodsockervärden. Med egenvårdslösningen kan resurserna läggas på det som verkligen är nödvändigt. 

NOMINERAD: Egenvårdsstöd i Region Jämtland.

7. Ger råd om nya terapier vid ovanliga sjukdomar

Läkemedel som används för ovanliga sjukdomar är i regel extremt dyra och studier där effekterna undersökts är ringa. NT-rådet har av regionerna fått befogenhet att bedöma nya behandlingar och har genom inrättandet av behandlingsråd för sällsynta diagnoser öppnat upp för nya läkemedel inom aHUS, SMA och cystisk fibros.

NOMINERAD: NT-rådets arbete med sällsynta diagnoser 

8. Färre komplikationer genom användande av riktlinjer

På Skaraborgs sjukhus har användandet av ERAS, behandlingsriktlinjer för tarmkirurgi, resulterat i att postoperativa komplikationer för patienter minskat med 30–40 procent och att vårdtiden i genomsnitt sjunkit med tre dagar per patient. Riktlinjerna har funnits sedan 2009 men utan att ha tillämpats i någon högre grad inom sjukvården.

Skaraborgs sjukhus såg dock potentialen med det standardiserade arbetssättet och i dag finns multiprofessionella arbetsgrupper i Skövde och Lidköping som arbetar i enlighet med riktlinjerna. Konceptet kräver inga dyra satsningar utan innebär att utnyttja befintlig kunskap på ett bättre sätt.

NOMINERAD: ERAS vid tarmkirurgi på Skaraborgs sjukhus kirurgklinik.

9. Patienter med psykisk ohälsa möts av team i Edsbyn

Det ökade problemet med psykisk ohälsa i samhället är allmänt känt och något som Edsbyn Din hälsocentral i Region Gävleborg fått känna av. Sedan 2018 pågår ett förbättringsarbete på vårdcentralen för mottagande av patienter som söker vård för psykisk ohälsa. All personal har vid det här laget genom utbildning fått grundkompetens i psykisk ohälsa. En process för att sortera och prioritera patienter har också skapats, som vid behov leder till en bedömning av läkare och psykosocial personal vid ett och samma tillfälle.

Att möta patienten i team har inte varit fallet tidigare. Krafttaget i frågan har lett till att väntetiderna förkortats och köerna till de psykosociala teamen har försvunnit. Den nya triagemodellen har också förbättrat arbetsmiljön för vårdcentralens distriktssjuksköterskor, som ger rådgivning på telefon.

NOMINERAD: Förbättringsarbete psykisk ohälsa – Edsbyn Din hälsocentral.

10. Instagramkonto från Danderydsakuten

Efter förra sommarens höga belastning och brist på sjuksköterskor på Danderyds sjukhus akutmottagning ville personalgruppen visa upp en annan del av verkligheten. Genom att starta upp ett instagramkonto, som i dag har 1 700 följare, vill gruppen visa upp den fina stämning som råder mellan kolleger på mottagningen. Den positiva bild av mottagningen som kommuniceras ut via kontot har bidragit till rekrytering av sjuksköterskor och ersatt en negativ stämning med en intern stolthet.

NOMINERAD: @akutendanderyd.

11. Bättre såromhändertagande på Södersjukhuset

Efter att brister i omhändertagandet av patienter med sår noterades gav sjukhusledningen på Södersjukhuset klartecken för ett projekt under namnet Sårcentrum – Sös. Den första patienten togs emot 2015 och i dag har verksamheten permanentats. Patienterna vårdas utifrån en strukturerad evidensbaserad sårbehandling.

Vården utförs i samarbete mellan personer med olika specialiteter och utvärdering visar att patienterna är mycket nöjda med upplägget. Nytt för i år är att Sårcentrum även blivit regionklinik. Framöver ska ett kvalitetsregister upprättas för att mäta utfall av behandling i aspekter som medicinskt resultat, men också vad det inneburit för patientens livskvalitet.

NOMINERAD: Sårcentrum på Södersjukhuset.

12. Ny modell ger friskare patienter

Våren 2016 var det högt patienttryck på Cederkliniken i Piteå och en stor del av det kunde härledas till problem med sjukskrivningar bland patienter. Oväntade förlängningar och många kompletteringar till Försäkringskassan tog mycket tid i anspråk. Under hösten 2017 implementerades en rutin som innebar fyra nya åtgärder. Ett frågeformulär kring patientens besvär togs fram som var anpassat för att förenkla skrivandet av sjukintyg. Patienten involverades tidigt i processen och information som gavs från vårdpersonal standardiserades. Därutöver utbildades medarbetare och sjukskrivningssamordnare tillsattes.

En mätbar förbättring är att kliniken gått från nästan 25 sjukfall per 1 000 listade patienter till drygt 10 under perioden hösten 2017 till hösten 2018. 

NOMINERAD: Cedermodellen. 

13. Snabbare ledtider med nytt arbetssätt

På Östra sjukhusets akutmottagning i Västra Götalandsregionen har triage vid omhändertagande av patienter slopats till förmån för ett nytt arbetssätt. Utan föregående triage gör en läkare tillsammans med sjuksköterska eller undersköterska upp en preliminär plan för vidare vård. Målsättningen har satts till att bedömningen ska gälla för alla patienter som kommer gåendes in till akuten, men även ambulanspatienter om det finns tid för det.

Tillvägagångssättet att ha hög läkarkompetens i den inledande vården av akut sjuka patienter ger dokumenterat kortare ledtider och högre medicinsk kvalitet jämfört med det traditionella arbetssättet. Resultaten som Östra sjukhuset kan uppvisa bekräftar det då ledtiderna för januari 2019 minskat med 25 procent jämfört med samma tidsperiod förra året. Detta trots att inflödet av patienter ökat med åtta procent.

NOMINERAD: Primär teambedömning på Östra sjukhusets akut.

14. Resursoptimering av kvinnohälsovården i Jönköpings län

En centraliserad mottagning i Jönköping för kvinnohälsovården är på planeringsstadiet. Samtidigt ska det även i fortsättningen ges resurser till de familjecentraler som bedriver kvinnohälsovård i Region Jönköpings län. Frågan som väckts är hur resurserna ska räcka till. Med den bakgrunden inledde den samlade kvinnohälsovården i regionen ett arbete med att kartlägga om kapacitet och produktion stod i överensstämmelse med behovet.

Tack vare kartläggningen kan resurser fördelas om och användas på ett optimalt sätt för vård av gravida kvinnor. På varje enhet koordineras mätetal som ligger till grund för styrningen av vård som sker på återkommande veckomöten. Följden av resursoptimeringen har visat sig vara bättre flöde, jämnare arbetsbelastning, förbättrad arbetsmiljö och en organisation där alla hjälps åt. Förbättringarna som kvinnohälsovården fått till stånd förmodas nu kunna ge utrymme för en ny centraliserad mottagning.

NOMINERAD: I takt med behov, kapacitet och produktion – kvinnohälsovården i Region Jönköpings län.

15. Videovård i samarbete i Region Jönköpings län

Vid sidan om alla privata aktörer vilkas affärsidé är att tillhandahålla vårdmöten via videosamtal finns Region Jönköpings projekt Bra liv nära, som vårdcentraler i regionen är med och driver tillsammans. Samarbetet går ut på att vårdcentralerna bistår varandra med sin unika expertis, som kanske inte finns på de andra vårdcentralerna. För patienterna har den digitala möjligheten till vård inneburit en jämlikare tillgänglighet till vissa tjänster, och för vårdpersonalen har effektiviteten höjts. 

NOMINERAD: Bra liv nära.

16. Utskrivningsstöd på Karolinska

Ett besök inom sjukvården handlar inte bara om den medicinska biten. På Karolinska universitetssjukhuset i Solna har enheten för utskrivningsstöd, som är en nystartad interprofessionell verksamhet, hållit i de bestyr som inte rör själva vården. Det handlar bland annat om boende- och ekonomifrågor samt anpassning av hemmet. Även administrativa frågor kring utländska medborgare ingår.

Teamet består av socionom eller kurator, fysioterapeut och arbetsterapeut. Målsättningen är att vårdprocessen inte ska fördröjas av det icke-medicinska, vilket i sin tur frigör vårdplatser snabbare.

NOMINERAD: Enheten för utskrivningsstöd.

17. Rätt resurs på rätt plats

Varje år besöker tusentals patienter primärvården med besvär kopplade till hjärtat. Oftast är symtom som hjärtklappning, andfåddhet och tryck över bröstet ofarliga men ibland kan det vara uttryck för allvarlig rytmstörning (arytmi). På Centralsjukhuset i Karlstad har man gjort om vårdflödet för patienter med dessa symptom så att utredningen flyttar närmare de drabbade. Sjukhuset stöttar numera 18 vårdcentraler med centraliserad tolkning av tum-EKG på distans för att på så sätt ge patienter tillgång till nära vård och tidig diagnos. För sjukvårdens vidkommande bäddar utredning i primärvården för att fler kan utredas och att belastningen för dem i primärvården minskar eftersom det nu finns effektivare diagnosverktyg. Det medför färre återbesök.

NOMINERAD: Klinisk fysiologi, Centralsjukhuset Karlstad.

18. Dans ska ge bättre hälsa för tonårsflickor

Den psykiska ohälsan breder ut sig bland landets tonåringar men det saknas ofta behandlingsalternativ som gör skillnad. En forskningsidé drog i gång 2008 på universitetssjukvårdens forskningscentrum i Region Örebro län. Utgångspunkten var att komplettera skolhälsovård med dans för flickor i åldern 13 till 18 år med stressrelaterad psykisk ohälsa.

Aktiviteten utvärderades och visade på flera uppsidor med bättre mående för flickorna som resultat. Dansen har gått från forskningsidé till att 214 instruktörer nu utbildats i Dans för hälsa med en spridning över hela landet i regioner, kommuner och organisationer. Tanken bakom dansen är att bemöta psykisk ohälsa genom att se hela människan. Enligt Region Jönköpings beräkningar har den resulterat i samhällelig nettovinst.

NOMINERAD: Dans för hälsa.

19. Delad enhet gav lugn på demensboende

15 boende längs en lång korridor var inte en utformning som fungerade på Sundbrolunds demensenhet i Kramfors. Personalen upplevde att det blev rörigt och det var mycket spring samt hög fallstatistik. Genom att dela enheten i två delar och använda en matsal som avskiljande del infann sig ett lugn.

Miljöerna gjordes mer hemlika och bemanningen höjdes så att ingen lämnas ensam. Boenden och personal är nöjda med transformeringen och antalet fall har minskat. Arbetet har skett i en personcentrerad anda, för att sätta de boende i första rummet.

NOMINERAD: Sundbrolunds demensenhet.

20. Träning vid cancer

På Växjö centrallasarett pågår ett arbete med att göra den evidens som finns kring fysisk aktivitet och cancer åtkomlig för patienter i hela vårdkedjan. Kontaktsjuksköterskor är centrala i arbetet med att informera och rekommendera patienter med cancer till fysisk aktivitet, eftersom det har visat sig ge positiva effekter. Sjuksköterskorna remitterar vidare till fysioterapeuter. Under 2018 hölls över 840 träningstillfällen och fler än 110 patienter introducerades. Träningen är i dag ett självklart inslag i verksamheten och utvärdering visar att de medverkande mår bra av motionen.

NOMINERAD: Cancer + träning = sant.

21. Snabbare koncept vid hjärtkirurgi

Ett nytt arbetssätt för hjärtkirurgi på Karolinska universitetssjukhusets hjärtuppvakningsavdelning sattes igång på grund av oacceptabelt långa köer till hjärtkirurgi trots remittering till andra landsting och utomlands. Det nya konceptet lanserades 2018 och bygger på att selektera patienter samt att standardisera samarbetet mellan anestesi och postoperativ personal. Under 2018 utfördes fler hjärtoperationer på Karolinska än de sista sju åren och alla inom 90 dagar. Handlingskraften ska tillskrivas medarbetarna själva och är resultatet av samarbete mellan vård-avdelningar och vårdpersonal med skilda expert-områden. Inget tyder på att patienterna är missnöjda med det snabbare konceptet samtidigt som väntetiderna för hjärtkirurgi har förkortats kraftigt.

NOMINERAD: Hjärtuppvakningsavdelningen på Karolinska.

22. Vårdcentraler håller i egen sjuksköterskeutbildning

På Nässjö utbildningscentrum kan redan verksamma sjuksköterskor inom primärvården vidareutbildas och därmed stärka sin kompetens i uppdraget som första linjens sjukvård. Vårterminen 2018 var det första utbildningstillfället och sedan starten har 39 sjuksköterskor med hemvist på drygt hälften av Bra livs vårdcentraler slutfört utbildningen. Enligt en utvärdering är vinsterna med utbildning flera; sjuksköterskorna känner sig tryggare i medicinska bedömningar och triagering samt har en större förståelse för uppdraget att agera som första linjens sjukvård. Primärvården håller på att byggas om och den här utbildningen är ett svar på den omställningen. Sjuksköterskorna som deltar i utbildningen tar med sig kunskap som utmanar det traditionella tänkandet om vad en sjuksköterska kan och får göra i möte med patienter.

Ett större egenansvar kan tas i de här mötena. Utbildningen är praktisk och endast tillgänglig för sjuksköterskor anställda inom vårdcentralerna Bra liv.

NOMINERAD: Bra liv – praktisk sjuksköterskeutbildning.

23. Influensapatienter samlas på ett ställe

När influensasäsongen bröt ut 2014 ställde det till stora problem på Länssjukhuset i Kalmar. Insjuknade patienter låg utspridda på olika avdelningar och överförde smittan till andra patienter med överbeläggningar och stängda vårdplatser på grund av smittorisk som följd. Den svåra situationen gav upphov till ett nytänk kring hur sjukhuset behandlar patienter som drabbats av influensa.

Nu finns det en influensaavdelning med avsikten att minska risken för smittspridning på sjukhuset i stort. I väntan på diagnostik vårdas patienter med misstänkt influensa på sjukhusets akutmottagning med fördelen att smittrisken minskar på sjukhuset.

Den nya rutinen för att ta hand om influensapatienter har fört med sig ett bättre utnyttjande av vårdplatser och en minskning av överbeläggningsgraden.

NOMINERAD: Länssjukhuset i Kalmar.

24. Läkare byts ut mot team

En växling har trätt i kraft på Reumatologen i Region Jönköpings län. Patienter med nydiagnostiserad reumatoiod artrit fick tidigare träffa läkare på uppföljningsmöte men i dag tas patienterna emot av team bestående av fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och sjuksköterska. Skiftet av vårdprofessioner kom till på grund av bristen på reumatologer vilket gick ut över patienternas möjlighet till återbesök.

Än så länge omfattas 40 patienter av det nya arbetssättet och responsens därifrån har varit att de känner sig mer delaktiga i vården och att de överlag är mycket nöjda med mötena. Teamen ger dessutom läkarna mer rum för att ägna sig åt nybesök.

NOMINERAD: Team RA.

25. Bättre koll på ultraljudet

Det var lite si och så med kompetensen på S:t Görans sjukhus i Stockholm i användandet av ultraljudsapparater. Vissa kunde mer och andra kunde mindre samtidigt som allt fler avdelningar köpte in nya apparater. 2017 sjösattes därför ett projekt i kursformat där personal examineras i POCUS – kurs i akut ultraljud. Årligen examineras ett trettiotal personer och betydligt fler i personalen har nu börjat dokumentera sina fynd i journalen och spara ultraljudsbilder på ett korrekt sätt.

NOMINERAD: Ultraljudsakademin.

26. Erfarenheter av vården får en samlingsplats

Den person som har erfarenhet av att vara patient eller närstående och vill vara med och bidra i utvecklingen av hälso- och sjukvård kan sedan 2017 vända sig till ”Hälsocafé”, som är samlingsnamnet för ett patientmedverkanssamarbete som pågår i Region Jönköpings län.

I dagsläget har 45 personer i olika åldrar samt med olika bakgrund anslutit sig för att vara medskapande till den nya hälso- och sjukvården. Personerna används i uppdrag av olika slag, alltifrån att berätta om sina erfarenheter till att vara med och påverka i strategiska grupper.

Förfrågningar från kliniska verksamheter om att få ha med patientrepresentanter i början av utvecklingsarbeten ökar hela tiden.

NOMINERAD: Levande bibliotek.

27. Snabbare undersökning med metodutvecklad MR-kamera

MR-fysikern Stefan Skare, hemmahörande vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, påbörjade i mitten av 2016 ett arbete med att skynda på förloppen vid kameraundersökning, vilket ligger i linje med hans arbete som ansvarig för neuroradiologens MR-kameror.

Metoden är i dag färdigutvecklad och betyder att en fullständig hjärnundersökning med magnetkamera kapats rejält i tid, hela undersökningstiden har minskat från 60 till 30 minuter. Under 2019 har metoden införlivats i den ordinarie kliniska verksamheten, inte bara på Karolinska utan på andra platser runtom i världen. Både väntetiderna för patienterna och sjukhuset har mått bra av landvinningen. Metoden har dessutom underlättat behandling av patienter som av olika orsaker har svårt att genomgå undersökningen av tidsmässiga skäl.

NOMINERAD: EPI Mix.

28. Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa

Likt den generella utvecklingen i landet har den psykiska ohälsan i Västra Götalandsregionen gradvis ökat, visar en utredning från 2016. Utvecklingen slår i synnerhet mot den yngre generationen och i samband med utredningen konstaterades det att situationen kräver en samordnad regional satsning, med primärvården som naturlig deltagare.

Projektet Ungas psykiska hälsa utgår från att barn och unga med lindrigare problem av psykisk ohälsa ska fångas upp tidigt i första linjens vård. Projektet har utvärderat en modell där en betydande del varit att införa gemensamma kunskapsbaserade arbetsmetoder. Patientenkäter visar på nöjda vårdtagare och de genomsnittliga vårdbesöken för vårdcentralerna har ökat. Samverkan mellan vårdcentraler och vårdcentraler med detta tilläggsuppdrag håller på att intensifieras, så att de sistnämnda kan vara närvarande som konsultationsstöd.

NOMINERAD: Ungas psykiska hälsa i primärvården Västra Götaland.

29. Ingen sjukhusvård för äldre i onödan

Den geriatriska kliniken på Kalmar länssjukhus insåg att de mest sköra äldre geriatriska patienterna vårdades på akutkliniken när de i själva verket inte behövde sjukhusvård. I nuläget jobbar det geriatriska rådgivningsteamet med att vända hem patienterna från akutavdelningen om det föreligger skäl för det.

Om patienterna verkligen behöver vård är den första anstalten den geriatriska avdelningen och inte akutkliniken som man tidigare skulle gå via, något som samverkan med primärvården möjliggjort.Färre patienter av den här kategorin ligger på andra avdelningar i dag och på den egna avdelningen har median-vårdtiden minskat från tolv till sju dagar.

NOMINERAD: Geriatriska rådgivningsteam.

30. Psykiatrin anpassar vården efter patienterna

Redan 2011 tog den psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö ett personcentrerat grepp om vården som de sedan dess hållit i. Ett flertal förbättringsarbeten har initierats med syftet att ge patienten en aktiv roll i vården.

Ett psykiatriskt mobilt team stod redo 2017 med uppgift att följa upp patienterna i deras hemmiljö. En önskan som patienter inom slutenvården kom med var mer samtal.

Verksamheten har tillmötesgått det genom att erbjuda modellen ”ett samtal om dagen”, som precis som det låter innebär att patienterna erbjuds att samtala med vårdpersonal en gång om dagen där samtalsämnet helt styrs av vad patienten i fråga har på hjärtat.

De goda resultat som kliniken presterar i nationella patientenkäten tas som intäkt för att de är på rätt väg med arbetet att utveckla framtidens vård tillsammans med patienterna.

NOMINERAD: Framtiden på kliniken – person-centrerad vård i praktiken. 

31. Ett projekt för projektens skull

Region Dalarna kände av en frustration bland medarbetare över att vägen till att en utvecklad metod eller arbetssätt slutligen implementerats och gör skillnad för slutanvändaren var på tok för lång. Ett samarbete med kommun och universitet inleddes med förhoppningen att stärka innovationsförmågan.

Processen från ax till limpa för en ny metod eller produkt gicks igenom för att identifiera hinder och främjande faktorer. Projektet har gett upprinnelse till en handbok och insatserna under projektet har bättrat på chefers och medarbetares kunnande vad gäller att driva innovativ verksamhetsutveckling.

NOMINERAD: Forskningsdriven utveckling för ökad innovativitet av hjälpmedelshantering i Dalarna.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler