Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: monsitj

Kan man lita på kvalitetsdata?

”I vissa fall är statistiken så förvanskad att det mest liknar en medveten lögn”, skriver Claes Brodin.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Claes Brodin, överläkare och kirurg, Nyköpings lasarett.

Dagens Medicin gör årligen en sjukhusrankning där kvalitetsdata utgör den viktigaste grundpelaren. Det är ett lovvärt initiativ som säkert sporrar till förbättringsarbete, men kan man lita på de data som presenteras?

Kvalitetsregistren som initialt var utformade för profession och sjukvårdsadministratörer (bland annat för sjukvårdsstyrning) har omformats för att alltmer också vara patientorienterade. Som patient ska man bland annat kunna gå in på sitt hemsjukhus och granska kvaliteten på den sjukvård som bedrivs.

Undertecknad som är magtarmkirurg gjorde ett stickprov på hemsjukhuset i Nyköping. Där kan man utläsa att patienter som opereras i Nyköping för ändtarmscancer blir radikalopererade (all cancer borttagen) i 69 procent av fallen att jämföra med hela riket där siffran är 86 procent. Det skulle betyda att var tredje patient som opereras i Nyköping inte blir av med sin cancer.

Efter kontakt med ”vår” ansvarige biostatistiker på Regionalt cancercentrum i Uppsala (som ansvarar för onkologiska kvalitetsdata i Mittregion Sverige) visar det sig att denna siffra ger en mycket skev bild av verkligheten.

I Dagens Medicin uppges att data tagits ur nationella kolorektalregistret från åren 2012–2017. För parametern radikalitet (all cancer borta) visar det sig att man endast tagit data från året 2017 (vilket inte anges någonstans). För mindre sjukhus betyder det att antalet patienter är så litet att den statistiska signifikansen är obefintlig. Det som dock är mest anmärkningsvärt är att man tagit ut data innan alla uppgifter för året kommit in. Det blev för Nyköpings del 13 patienter varav 4 patienter fortfarande inte blivit rapporterade som bedömda av patolog (”mikro-skopdoktorns” bedömning som är helt avgörande för radikalitetsbedömning). De 4 patienter som ännu inte blivit rapporterade som bedömda, extrapolerades då till benämningen ”icke radikal” och så blev siffran 9 av 13 (det vill säga 69 procent) radikalopererade i Nyköping. Som patient (eller sjukvårdsbyråkrat) tror man då förstås att bara 2 av 3 patienter blir botade för sin ändtarmscancer i Nyköping.

När regionala kvalitetsrapporten presenterades några månader senare från Uppsala hade 14 patienter blivit rapporterade och bedömda. 14 av dessa patienter (100 procent) var radikalopererade.

När man så tittar bakåt i registren avseende ändtarmscancer/radikalitet och Nyköping (för att få fler patienter/större signifikans/närmre sanningen) visar det sig att Nyköping haft 100 procent radikalitet 2015, 2016 och 2017. Tillsammans med Västerås var det ”bäst i klassen” i Mittregion Sverige.

Via länken i Dagens Medicin för kvalitetsdata på hemsjukhuset får man således uppfattningen att Nyköping är bland de ”sämsta i klassen” på att få bort ändtarmscancer vid operation. En djupdykning i registrens värld visar att sanningen ligger betydligt närmare motsatsen.

Men vem bryr sig om en kirurgisk kvalitetsparameter på ett litet sjukhus i länskirurgin? Sannolikt inte många, men ur ett principiellt perspektiv är det högintressant.

Vi lever i en tid med mäthysteri där mediabruset närmast nått orkannivå. Data från kvalitetsregister används av allehanda medier som ett kraftfullt verktyg för lobbyism och som styrinstrument för sjukvårdsbyråkrater/politiker utan kunskap om verkligheten. Precis som med statistik i övrigt kan man utelämna valda delar som inte passar budskapet och i vissa fall är statistiken så förvanskad att det mest liknar en medveten lögn.

Riksdagen har röstat för centralisering av den så kallade ”högspecialiserade kirurgin”. Det betyder ännu en förflyttning av operationer från länskirurgin. I denna omgång gäller det framför allt cancerkirurgi också av de vanligaste cancerformerna.

Riksdagsbeslutet bygger på regeringens utredare Måns Roséns utredning avseende nivåstrukturering.

Utredningen med det säljande namnet Övning ger färdighet (vem kan förneka det?) och Rädda 500 liv (vem vill inte det?) kom fram till att man kunde rädda 500 liv genom att centralisera ytterligare delar av länskirurgin.

Utredningen granskades i dokumentären Den stora sjukhusstriden av Dokument Inifrån. I dokumentären framträder en bild av statistik använd för att bevisa ett på förhand bestämt budskap, ”Centralisera kirurgi till storvolymsenheter och rädda 500 liv”. Den i dagsläget vetenskapliga evidensen för ett sådant påstående är närmast obefintlig.

I en tid när förtroendet även för etablerade medier är lågt och uttrycket ”fake news” närmast fått viral spridning är det av extra stor vikt att presentera solida data i kvalitetsgranskningar. Dagens Medicin har säkert presenterat data som man fått sig tillsänt i god tro. Ändå kan data ibland ge en så här skev bild av verkligheten. Därför är det extra viktigt att journalister som gör kvalitetsgranskningar är väl insatta i biologisk statistik (eller får hjälp) och dess begränsningar. Dessutom måste ansvarig journalist kunna ifrågasätta/förklara hur data tagits fram och presenterats. Annars finns risk att även en seriös tidning som Dagens Medicin blir misstrodd, vilket i förlängningen gör det svårare att bedöma vad som är objektiva sanningar om sjukvården. Det förlorar alla på.

 

Allt underlag används inte vid rankningen

Dagens Medicins redaktionschef Katarina Ekspong svarar på kritiken. 

Dagens Medicins databas Bästa sjukhuset ingår allt underlag vi samlat in inför den rankning vi gör då vi utser Sveriges bästa sjukhus i tre kategorier: universitetssjukhus, mellanstora sjukhus (med förlossning) och mindre sjukhus (med dygnsöppen akut). Undantaget är de uppgifter där patienterna är färre än tio, dessa plockas bort.

Allt insamlat underlag ingår inte heller vid rankningen av Bästa sjukhuset. Till exempel används inga indikatorer om ändtarmscancer vid bedömningen av kvaliteten på Nyköpings lasarett. Den aktuella indikatorn i debattartikeln ingår bara i jämförelsen mellan universitetssjukhusen.

I vår nya rapport Vården – aktuell status framgår perioden på varje indikator på ett tydligare sätt än i databasen. Det är en brist i vår databas att perioden inte är angiven vid varje indikator. Att datan för 2017 som rörde Nyköpings lasarett inte var fullständigt uppdaterad när vi fick uppgifterna från kvalitetsregistret var inget Dagens Medicin kände till.

Relaterat material
Allt underlag används inte vid rankningen

Kommentarer