Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Claes Winzell, enhetschef på Rise mätteknik, Leslie Pendrill, forskare på Rise mätteknik, Aslak Felin, strateg på Rise mätteknik, Jeanette Melin, forskare på Rise mätteknik, Evalill Nilsson, forskare inom området patientrapporterade mått inom hälso- och sjukvården, Linköpings universitet, Albert Westergren, professor och forskningschef för forskningsplattformen för Hälsa i samverkan, Högskolan Kristianstad, Peter Hagell, professor, Högskolan Kristianstad, Curt Hagquist, professor och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet.

Claes Winzell, enhetschef på Rise mätteknik, Leslie Pendrill, forskare på Rise mätteknik, Aslak Felin, strateg på Rise mätteknik, Jeanette Melin, forskare på Rise mätteknik, Evalill Nilsson, forskare inom området patientrapporterade mått inom hälso- och sjukvården, Linköpings universitet, Albert Westergren, professor och forskningschef för forskningsplattformen för Hälsa i samverkan, Högskolan Kristianstad, Peter Hagell, professor, Högskolan Kristianstad, Curt Hagquist, professor och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet.

”Jämförelser kräver kvalitetssäkrad mätteknik”

Utan metrologiska referenser och spårbarhet är det inte möjligt att göra jämförelser fullt ut, skriver åtta debattörer i en replik till Vårdanalys.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Nyss presenterade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sitt utredningsarbete med förslag till regeringen om hur den nationella uppföljningen av hälso- och sjukvården kan utvecklas. Ett förslag som vi ser positivt på, dels i form av hur det arbetats fram, dels i form av rekommendationerna som genererats. Med detta inlägg vill vi dock adressera en punkt som inte fått utrymme – vikten av kvalitetssäkrad mätteknik för att faktiskt kunna göra jämförelser över tid och de jämlikhetsanalyser man föreslår, och dessa med en god tillförlitlighet.

För flera av de föreslagna indikatorerna konkluderas med att samma fråga ställts över tid och med samma urvalsmetod, och att det skulle möjliggöra jämförelser. Vi instämmer i att det är viktiga förutsättningar för att göra jämförelser, men vi menar däremot att det inte är möjligt att fullt ut, utan metrologiska referenser och spårbarhet, göra jämförelser.

Metrologiska referenser och spårbarhet är två vedertagna begrepp inom mätteknik. Det innebär att det finns överenskomna och fasta referenser, för exempelvis hur tungt ett kilo är eller hur lång en meter är, att förhålla oss till vid mätningar. På samma sätt skulle liknande grundläggande referenser behövas för att möjliggöra tillförlighet och jämförbarhet även när det gäller de föreslagna indikatorerna Hälsoutfallet av vården, Personcentrering, samt Tillgänglighet för att utröna både om omotiverade skillnader råder, samt hur vården utvecklas och dess jämlikhetsaspekter. 

Vi delar också Vårdanalys åsikter om vikten av att inte ålägga verksamheterna att samla in och rapportera mer data, utan att se på möjligheterna inom befintliga system. En förutsättning för tillförlitlighet och jämförbarhet är att den data som samlas in hanteras korrekt och ger en tillräcklig noggrannhet för att följa utveckling. Även här finns viktiga insikter från mättekniken att inhämta, nämligen den centrala roll som mätosäkerheter har.

För att avgöra tillförlitligheten i de olika indikatorernas värden behöver dess mätosäkerheter redovisas, det vill säga ett spridningsintervall som det sanna värdet befinner sig inom. Detta är en grundförutsättning för att med säkerhet kunna uttala sig om en sann effekt, som inte beror på brus och osäkerhetsfaktorer i mätningen. Detta gäller oavsett om det handlar om en persons blodtryck eller en persons upplevelse av hur personcentrerad vården är när man vill göra en jämförelse av det värde som erhålls i relation till exempelvis en tidigare mätning, mätningar i olika regioner eller bestämda riktvärden.

Därtill, som en av fem punkter lyfter Vårdanalys i ett inlägg i Dagens Medicin den 29 mars 2019 fram att den nationella uppföljningen kan stärkas genom att utveckla insamlingen av patienternas upplevelser och erfarenheter av vården. Vi delar den uppfattningen fullt ut, och är därför kritiska till att uppdraget från regeringen begränsats till indikatorer där det i dag redan finns data. Med detta riskerar man att fokusera på de lågt hängande frukterna – om den svenska hälso- och sjukvården ska hålla hög internationell klass, fortsätta utvecklas och leverera en jämlik vård måste man sikta högre än så!

Under 2018 ledde Research institutes of Sweden, Rise, ett arbete kring behov och möjligheter att skapa en mätteknisk kvalitetssäkringsinfrastruktur för kategoriska storheter inom hälso- och sjukvården. Efter en serie bilaterala möten samt en nationell workshop föreslogs ett nationellt sammanhållet arbete – ett Centrum för kategoriska mätningar.

Ett sådant centrum skulle ha motsvarande roll som våra traditionella riksmätplatser och komplettera befintliga system genom att sålla bland, utveckla nya och implementera meningsfulla mått som möjliggör tillförlitliga mätningar och jämförelser av effekter av insatser, tjänster och produkter, på såväl mikro-, meso- och makronivå.

I inlägget på Dagens Medicin avslutar företrädare för Vårdanalys med: ”Vi ser att det bästa sättet för detta är att använda vårt förslag som utgångspunkt i dag. Ompröva och förändra gärna, men vänta inte!” Vi hoppas därför att med detta inlägg lyfta och tydliggöra frågor om kvalitetssäkrad mätteknik som en väsentlig faktor för tillförlitligheten i uppföljningarna, vilka behöver beaktas djupare i kommande arbete.

Vi hoppas också att Rise som Sveriges metrologiska institut och med särskild kompetens även inom hantering av självskattningar inkluderas som en av alla aktörer som måste samverka för den nationella uppföljningen av svensk hälso- och sjukvård och möjligheter till en mer jämlik vård.

Kommentarer