Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Nästan 60 procent av de som svarat på enkäten från Folkhälsomyndigheten anser sig vara nöjda med sitt sexliv.

Nästan 60 procent av de som svarat på enkäten från Folkhälsomyndigheten anser sig vara nöjda med sitt sexliv. Bild: GettyImages

Unga män minst nöjda med sexlivet

De flesta svenskar uppger att de är nöjda med sitt sexliv. Men det finns skillnader mellan könen och betydligt fler kvinnor än män har utsatts för sexuella trakasserier. Detta enligt den största kartläggning som gjorts om svenskarnas sexuella hälsa.

Annons:
Louise Mannheimer, utredare, Folkhälsomyndigheten.

– Att sexuella trakasserier och övergrepp sker i omfattande utsträckning är helt enkelt inte acceptabelt. Det är ett folkhälsoproblem och nu presenterar vi en grund för en förändringsprocess i samhället, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson, när han presenterade befolkningsstudien på tisdagen.

Det är första gången någonsin som svenskarnas sexuella rättigheter och hälsa undersökts så pass omfattande. Totalt har drygt 15 000 personer mellan 18 och 84 år svarat på en enkät som berör allt från hur ofta de har sex och om de är nöjda med sexlivet till om de har köpt sex.

Nästan 60 procent av de som svarat på enkäten anser sig vara nöjda med sitt sexliv. Minst nöjda är de yngre männen och personer över 65 år, av båda könen. Betydligt fler män än kvinnor, 28 respektive 18 procent, tycker att de har sex för sällan. Samtidigt uppger 20 procent av kvinnorna att de under det senaste året varit för trötta eller för stressade för att ha sex, jämfört med 10 procent av männen.

– En reflektion är att kvinnor har fler arenor att diskutera sex på än män. Unga kvinnor besöker ungdomsmottagningar i högre utsträckning än unga män, vi har mödravård och många besöker en gynekolog. För män finns inte samma möjligheter och här kan vården behöva blir bättre på att fånga upp männen, säger Louise Mannheimer, enhetschef på Folkhälsomyndigheten och en av de som lett arbetet med studien.

Även på andra områden skiljer sig upplevelsen och erfarenheter av sex mellan könen. Fler kvinnor än män har känt fysisk smärta under eller efter sex. Fler män än kvinnor uppger att de önskat fler sexpartner och inte får ha sex tillräckligt ofta. Däremot känner sig kvinnor mer fria att ta initiativ och att säga nej till sex än vad män gör. Minst fria känner sig män med kortare utbildning.

– Här ser vi också att kvinnor med längre utbildning oftare både tar initiativ och säger nej än kvinnor med kortare utbildning, säger Louise Mannheimer.

Något som Folkhälsomyndigheten tar fasta på är att omkring hela 40 procent av kvinnorna har utsatts för sexuella trakasserier i form av till exempel kommentarer eller sms. Detta är också vanligare bland homo- och bisexuella män än i befolkningen generellt.

Var tredje kvinna har också utsatts för någon annan form av sexuellt övergrepp och 11 procent av kvinnorna har utsatts för fysiskt våld i samband med sex. Samma siffra för män var 1 procent, men bland homosexuella män var det nästan lika vanligt som bland kvinnor.

Ett annat område undersökningen fokuserat på är hur sexlivet påverkas av en förlossning. 14 procent av de som fött barn uppger att förlossningen inneburit negativa konsekvenser för sexlivet och ännu fler har fysik smärta.

– Jag tror att vården kan bli mycket bättre på att följa upp kvinnorna efter förlossningen och ha fokus på den sexuella hälsan och även involvera partnern, säger Louise Mannheimer.

Vilka preventivmetoder som används skiljer sig åt mellan kvinnor. Fler kvinnor med kortare utbildning använder p-piller jämfört med högutbildade.
– Vi vet inte vad det beror på men man kan tänka sig att det handlar om skillnad i kunskap om alternativa metoder och en större rädsla för biverkningar bland vissa grupper, säger Charlotte Deogan, en annan av de utredare som arbetat med studien.

 När Folkhälsomyndigheten fick uppdraget av regeringen 2016 att göra en befolkningsstudie var uppmärksamheten stor och kritikerna många. Från politiskt motståndarhåll sades att regeringen passerat en gräns för att blanda sig i det som är privat och uppmanade regeringen att i stället prioritera växande vårdköer.

Men enligt Charlotte Deogan har den inställningen ändrats. Inte minst efter me too-rörelsens genomslag och rapporter om sexuella övergrepp på bland annat festivaler, har sexuell hälsa kommit att handla om betydligt mer än om hur ofta och med vem man har sex.

– Vår förhoppning är att rapporten nu ska användas som ett kunskapsunderlag, till exempel av yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Den tar upp saker som tillgänglighet och behov av råd och stöd i relation till sexualitetsfrågor, reproduktiv hälsa och inte minst utsatthet för sexuella trakasserier och våld, säger Charlotte Deogan.

Undersökningen genomfördes under 2017. Den senaste befolkningsstudien om svenskarnas inställning till sin sexualitet presenterades 1996. Den hade dock ett annat upplägg och besvarades av betydligt färre personer.

Läs hela rapporten från Folkhälsomyndigheten här.

Kommentarer