Parp-hämmare bromsade pankreascancer för vissa
I en av studierna som i år lyfts på den prestigefyllda plenarsessionen på Asco-kongressen kunde en undergrupp av patienter med spridd bukspottkörtelcancer klara sig tre månader längre utan att sjukdomen förvärrades om de fick läkemedlet olaparib. ”Intressant studie men ingen kioskvältare”, anser en svensk expert.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.
− För en liten undergrupp av patienterna tycks den här behandlingen kunna vara gynnsam. Men än så länge skulle jag säga att resultaten är av större principiell än klinisk betydelse, säger Bobby Tingstedt, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och ordförande i nationella vårdprogramgruppen för bukspottkörtelcancer.
Läkemedel av typen parp-hämmare har tidigare visat sig kunna bromsa tumörutveckling vid andra tumörsjukdomar när patienterna bär på mutationer i generna BRCA1 och BRCA2. Och nu verkar alltså samma sak kunna åstadkommas vid cancer i bukspottkörteln, den tumörsjukdom som efter lungcancer skördar flest liv i Sverige.
− Inom pankreascancer har det hittills varit tunnsått med resultat som visar nytta av målriktade läkemedel. Så ur perspektivet med ”skräddarsydd” behandling är de här resultaten spännande, säger Bobby Tingstedt.
I den nya studien ingick 154 patienter med spridd sjukdom och vars tumör inte hade vuxit till efter initial behandling med platinabaserad cytostatika. Primärt effektmått var progressionsfri överlevnad, alltså den tid som patienter kan klara sig utan att sjukdomen förvärras.
Denna var 7,4 månader i gruppen som lottats till underhållsbehandling med olaparib (Lynparza), jämfört med 3,8 månader i gruppen som fått placebo. Någon eventuell effekt på total överlevnad gick inte att se i studien, men uppföljningen var inte heller tillräckligt mogen för säkert kunna påvisa en sådan enligt forskarna.
− Det är svårt att riktigt kunna värdera de här resultaten innan det finns säkrare resultat på överlevnaden. Oavsett tror jag de är en viktig grund att bygga vidare på hur man bäst utnyttjar parp-hämmare i den här patientgruppen, säger Bobby Tingstedt.
I studien rapporterade bägge grupper ungefär samma hälsorelaterade livskvalitet men andelen patienter som hade misstänkta biverkningar av svårare slag var fler bland dem som fått olaparib.
Av patienterna som testades för att kunna inkluderas i studien var det 7,4 procent som bar på BRCA-mutationer och av dessa var det en femtedel som inte kunde vara med på grund av att deras sjukdom förvärrades snabbt efter att de fått initial cytostatika.
Studien finansierades bland andra av läkemedelsföretaget Astra Zeneca och utfördes på flera sjukhus i olika länder. Lynparza är i dag godkänt för behandling av bröstcancer och äggstockscancer.
Läs abstract till studien:
Kommentarer