Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Edvin Bernhardsson (KD), vice ordförande i långtidsutredningen för hälso- och sjukvård. Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingsregionråd i Region Stockholm.

Edvin Bernhardsson (KD), vice ordförande i långtidsutredningen för hälso- och sjukvård. Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingsregionråd i Region Stockholm. Bild: Anna Molander

”Låt kliniskt arbete tillgodoräknas i AT”

Genom att låta arbetet som vikarierande läkare, i väntan på AT, tillgodoräknas i AT så får vi en bättre kompetensförsörjning. Det skriver Ella Bohlin (KD) och Edvin Bernhardsson (KD). 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

En förändrad demografi och stora pensionsavgångar kommer att öka behovet av läkare under de kommande åren. Vi lever längre och är friskare. I stället för akuta tillstånd förväntas många leva med kroniska sjukdomar livet ut. Det ställer vården inför helt nya utmaningar. Därför är frågan om kompetensförsörjning en av de allra viktigaste för vården just nu. Samtidigt är väntetiderna för att få göra allmäntjänstgöring, AT, mycket långa runtom i landet.

Sveriges yngre läkares förening, Sylf, sammanställer årligen en rapport över väntetiderna för AT. Rapporten för 2018 visar långa väntetider för AT i landet och en fortsatt brist på antalet AT-platser. Det tog i genomsnitt 10,2 månader att få AT-plats år 2018. Region Stockholm har längst väntetid på drygt 18,5 månader följt av Region Uppsala på 18 månader. Region Stockholm tillhandahåller dock flest AT-platser, 226 till antalet. Tyvärr har regionerna, inklusive den region vars hälso- och sjukvård vi själva är med och styr, historiskt inte byggt ut antalet AT-platser i den utsträckning som krävts. Här finns anledning till självkritik.

Uppdelningen med att staten utbildar läkarna medan regionerna som ansvarar för AT visar på problematiken med 21 separata huvudmän för hälso- och sjukvården. Region Stockholm tar nu tag i utbyggnaden av antalet AT-platser på allvar genom att öka antalet tjänster med minst 100 fram till 2020. Men vi är övertygade om att det behövs andra förändringar också.

Varje år examineras cirka 1 200 läkare i Sverige. Det finns ingen exakt statistik över studenter som tar examen i annat EU-land, men uppskattningsvis handlar det om 250–300 personer som är behöriga för AT för att få en svensk legitimation. Ofta uppstår en tuff konkurrens om AT-platserna, där den som har vikarierat efter läkarexamen ofta har ett försprång. Vissa sjukhus har även börjat kräva vikariat innan en AT-plats och då faller poängen med AT. Vi behöver våga tänka nytt kring möjligheten för nya läkare att tillgodoräkna sig sina faktiska kunskaper även formellt.  Den lag som reglerar AT härstammar från 1969, mycket har förändrats i vården sedan dess. Därför föreslår vi att vikariat ska kunna tillgodoräknas som en del av AT:n.

Enligt Sylf arbetar 86 procent av läkarna kliniskt efter sin läkarexamen i väntan på att påbörja AT. Ofta består dessa arbeten av korta visstidsanställningar som inte sällan åsidosätter arbetsmiljökrav och i värsta fall kan patientsäkerheten hotas eftersom det i nuläget varken finns krav på handledning eller undervisning.

Då är det bättre att låta den tid som nya läkare arbetar som vikarierande läkare, i väntan på AT-plats, tillgodoräknas i AT:n. Handledning och utbildning behöver då upprioriteras. På så sätt får vi en mer effektiv kompetensförsörjning och en bättre vård. AT:n ska vara det första riktiga steget in i hälso- och sjukvården för nyutbildade läkare. Det är en utbildningstjänst som i nuläget utgör en flaskhals i kompetenstrappan för läkare i en tid då det råder brist inom flera specialiteter. Den kompetens som tillskansas under tiden mellan examination och AT tas i dag inte tillvara i tillräckligt hög grad. Lika viktigt som att antalet AT-platser byggs ut är att den tid som läkare vikarierar kan tas tillvara på ett funktionellt sätt. Legitimerade läkare innan specialiseringstjänstgöring, ST, har exempelvis möjlighet att tillgodoräkna sig tjänsten som vikarierande läkare i sin ST om det sker under ”ST-liknande former”.

Varje månad som en examinerad läkare väntar på att börja sin AT blir en möjlig förlorad månad som specialistläkare, vilket hela samhället förlorar på. Genom den minst 18 månader långa AT:n ska de nya läkarna bli bekväma i sina yrkesroller genom kliniskt arbete och handledning av erfarna kollegor. Har man arbetat i vården och haft ett tungt patientansvar innan AT bör delar av den tiden också kunna tillgodoräknas i AT. På så sätt kan läkares väg för att få legitimationen kortas och i förlängningen förstärks kompetensförsörjningen utan att vi tummar på kompetensen.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler