Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Acko Ankarberg Johansson (KD), riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet.

Acko Ankarberg Johansson (KD), riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet.

”Var är pengarna och reformerna?”

Vården behöver statliga beslut för att kunna ta de steg som är nödvändiga för att stärka hela hälso- och sjukvården. Sätt fart nu, skriver Acko Ankarberg Johansson (KD).

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Hälso- och sjukvården ska tillföras närmare 4 miljarder kronor under 2019 beslutade riksdagen strax före jul, efter förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna.  Dessutom ska de första stegen i en större reform för en god nära vård tas och såväl den nationella cancerstrategin som kömiljarden ska uppdateras och förstärkas. I skrivande stund har inte en krona betalats ut till sjukvården av de 4 miljarderna och reformerna lyser med sin frånvaro.

De satsningar och reformer som föreslogs av M och KD och beslutades av riksdagen är i linje med vad som senare skrevs in i 73-punktsprogrammet. Det innebär att det finns en bred samsyn i riksdagen kring vad som behöver göras. Så varför dröjer det? Hälso- och sjukvården lever med en snart kronisk kompetensbrist och behovet av uthålliga reformer är avgörande för om vi även fortsättningsvis ska ha en vård av bästa kvalitet.

En god nära vård kan bli möjlig. Vi har utredningar som remissbehandlats och det finns en förväntan från vårdens medarbetare om att nu påbörja en långsiktig förändring. Det handlar inte om ett enda politiskt beslut utan om flera under en längre förändringsprocess. Det som anges i riksdagens budgetbeslut är behovet av att nationellt besluta om primärvårdens uppdrag. Det är nödvändigt för att såväl kommunernas som regionernas hälso- och sjukvård ska veta hur basen i en god nära vård ser ut. Riksdagen beslutade också i M/KD-budgeten att tillföra 1,5 miljarder kronor i år och därefter 3 miljarder kronor årligen i statligt tillskott för att kunna bygga och förstärka med allmänspecialister och distriktssköterskor. Dessutom behövs fler arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder, dietister med flera för att bygga upp en fungerande nära vård till hela befolkningen. Det behövs också ett tak för hur många patienter som kan lista sig hos distriktsläkaren så att arbetsvillkoren för denne och vårdteamet blir rimliga. Goda arbetsvillkor kommer att vara avgörande för om vi ska kunna rekrytera de medarbetare som krävs.

Budgeten för i år innehåller också 400 miljoner kronor avsatta för att möjliggöra specialistutbildning för sjuksköterskor i hela landet. Utveckling inom sitt eget yrke är viktigt och specialistutbildade sjuksköterskor är en viktig del för att få en effektiv hälso- och sjukvård. Det finns i dag olika modeller för detta och regeringen bör i samråd med huvudmän och fackliga parter finna den bästa formen så att det blir likvärdiga och goda villkor i hela landet.

Den nationella cancerstrategin har varit en framgång. Den har medverkat till en bättre vård. Som alla reformer behöver de uppdateras och kompletteras med vunna erfarenheter. Riksdagen har beslutat om en uppdatering av cancerstrategin liksom av kömiljarden. Den senare var också en framgång då köerna kortades väsentligt till gagn för patienterna. Men den behöver reformeras så att de brister som uppstod efter ett par år inte upprepas. Inte bara förstabesöket ska finnas med i den uppdaterade kömiljarden om 1,6 miljarder kronor enligt M/KD-budgeten. Diagnostik, återbesök och rehabilitering är exempel på sådant som också bör ingå. Det är nödvändigt att regeringen har en god samverkan med regionernas företrädare, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i detta så att kömiljarden får den bästa utformningen.

Riksdagen har under våren fattat beslut om att staten ska ta ansvar för att digitaliseringen förenklas och kan utvecklas bredare genom att det införs nationella standarder. Patienternas delaktighet kan förbättras genom en klok digitalisering. Vårdens medarbetare behöver system som underlättar arbetet och stärker patientsäkerheten. Därför krävs nu ett nationellt ansvar för den del som avser standarder och terminologi. Sedan bestämmer varje vårdgivare vilket system man vill använda, men det måste vara kompatibelt med de nationella standarderna.

Så, vad väntar regeringen på? Hälso- och sjukvården behöver statliga beslut för att kunna ta de steg som är nödvändiga för att stärka hela hälso- och sjukvården. Ekonomiska resurser finns tillgängliga efter riksdagens beslut i december. Sätt fart nu!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler