Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Satsa på att minimera skadorna i folkhälsoarbetet mot rökning”

”Insatserna för att nå målet om ett rökfritt samhälle blir effektivare om de vilar på vetenskaplig grund”, det skriver Stefan Willers, överläkare och docent vid enheten för lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Replik på:

”Utan hälsopolitiska beslut blir utbyggnad av rådgivning aldrig tillräcklig” i nr 20/19, av Göran Boethiusoch Hans Gilljam.

Göran Boethius och Hans Gilljam skriver i Dagens Medicin nr 20/19 om vikten av att den svenska folkhälsopolitiken stödjer befolkningen i att göra goda val för att minska ohälsosamma beteenden. De har helt rätt i att samhället måste göra mer för att hjälpa rökarna bort från cigaretterna.

Äntligen fokuseras det på rökningen och inte andra tobaksprodukter. Rökningen som förutom beroendet skapar dödliga sjukdomar till skillnad från de andra nämnda levnadsvanorna. Skadegraden av rökning riskerar annars att förminskas när prioritering ska ske hos beslutsfattare. 

I Sverige röker mer än 7 procent dagligen och ytterligare 9 procent av och till, enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät. Det finns alltså fortfarande mer än en miljon rökare i Sverige och att mer behöver göras för att få ned rökningsprevalensen är alla eniga om. 

Insatserna för att nå målet om ett rökfritt samhälle blir effektivare om de vilar på vetenskaplig grund. Ännu värre är det att mer än en tredjedel fortfarande röker bland patienter med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol. 

Stefan Willers, överläkare och docent vid enheten för lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet.
Bild: Fribild

Det är därför nödvändigt att beslutsfattare förstår vilka alternativ som står till buds. Riskerna vid alla typer av nikotinprodukter är inte desamma som riskerna vid cigarettrökning och debatten riskerar att bli förvirrad när detta inte görs helt klart. 

De flesta rökare röker för att få i sig det beroendeframkallande nikotinet, även om sociala och beteendemässiga behov också spelar in. Nikotinet är dock inte den direkta orsaken till de flesta rökningsrelaterade sjukdomarna. Sjukdomar som KOL, lungcancer och hjärtkärlsjukdom orsakas av substanser som uppstår i cigaretten när tobaken förbränns. 

Om en person i stället får i sig nikotin på andra sätt än genom rök från förbränning finns förutsättningar för lägre risker. Av denna grund har nikotinersättningsmedel mycket låga risker även vid långtidsanvändning, trots att de innehåller nikotin som ursprungligen utvunnits ur tobak.

Av samma anledning har svenskt snus mindre hälsorisker än cigaretter trots att snus innehåller tobak.  

För att få bort rökningen helt måste fler åtgärder riktas mot de rökare som inte vill eller kan sluta röka. Internationellt driver allt fler myndigheter, bland annat amerikanska FDA och engelska Public Health England, strategin att komplettera åtgärder för totalt nikotinstopp med insatser för att få rökare att välja mindre skadliga metoder att få i sig nikotinet än genom cigarettrök. Detta sätt att angripa rökningens skadeverkningar brukar benämnas harm reduction eller skademinimering.

Att förbränningen i cigaretten är det stora problemet stöds också av en nyligen publicerad rapport från världshälsoorganisationen WHO:s International Agency for Research on Cancer, IARC.

I rapporten ansluter sig IARC till skademinimeringstanken och att den stora skiljelinjen i risk går mellan produkter som har förbränning kontra dem som inte har förbränning. Med anledning av detta anser IARC att det är rimligt att beskatta produkter som inte förbränner tobaken lägre än cigaretter. 

Produkter som levererar nikotin utan förbränning finns redan i form av till exempel nikotinläkemedel, snus, e-cigaretter och produkter som värmer tobak istället för att förbränna den. Kännedomen om att dessa produkter sannolikt är långt mindre skadliga än cigaretter har dock visat sig vara låg i internationella undersökningar, exempelvis en om e-cigaretter från Kings College London, publicerad 2019.

Det är inte troligt att situationen är väsentligen annorlunda i Sverige vare sig bland allmänheten eller hos våra beslutsfattare. En framtida strategi mot rökning bör, precis som i dag, innehålla åtgärder för att minska initiering av samtliga nikotinprodukter och kraftiga åtgärder mot den farligaste formen av nikotinanvändning, tobaksrökningen. 

Strategin bör kompletteras med åtgärder för att förmå alla de vuxna rökare som inte slutar att byta över till mindre skadliga produkter och då är information centralt. Genom att införliva skademinimering i folkhälsoarbetet mot rökning skulle samhället snabbare kunna minska de hälsoskadliga konsekvenserna av rökning och nå ett Sverige helt utan cigarettrökare. Det är därför viktigt att man trycker på att det är just rökningen som måste fasas ut. 

Relaterat material
”Utan hälsopolitiska beslut blir utbyggnad av rådgivning aldrig tillräcklig”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler