Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Lösningen på problemet stavas fler AT-platser”

Det skriver Madeleine Liljegren, ordförande Sylf, och Gabriella Schanning, ordförande Sylf Stockholm, i debatten om underläkares arbetsförhållanden och bristen på AT-tjänster.

Annons:

Replik på

”Låt kliniskt arbete tillgodo-räknas i AT” av Edvin Bernhardsson och Ella Bohlin.

Edvin Bernhardsson (KD) och Ella Bohlin (KD) skriver i Dagens Medicin nr 23/19 att de vill låta vikarierande underläkare innan allmäntjänstgöring, AT, tillgodoräkna sig sin kliniska tjänstgöring i en framtida AT. Detta för att korta tiden från läkarexamen till läkarlegitimation. Vi är glada över att Region Stockholm erkänner problemet med vikarierande underläkare före AT och inser att en snabbare genomströmning för yngre läkare behövs, men att underhålla ett bristande system med osäkra anställningar är inte vad underläkarna behöver. Lösningen på problemet är känd sedan länge och stavas fler AT-platser.

Gabriella Schanning, ordförande Sylf Stockholm.
Bild: Fribild

För att få ut sin legitimation som läkare krävs att man genomgått AT. På grund av en systematisk underdimensionering av antalet AT-platser så anställs många av våra kollegor som ”vikarierande underläkare” och bemannar sjukhus såväl som vårdcentraler. Väntetiderna för AT ökar i hela landet och är inte längre ett problem som bara drabbar storstäderna. Det här visar Sylfs årliga kartläggningar. Utan legitimation kommer läkare inte vidare i karriären och kan då heller inte påbörja en specialisttjänstgöring, ST, för att bli specialistläkare. Sverige har i dag brist på specialistläkare. En brist som förväntas öka framöver med stundande pensionsavgångar.

Regionerna har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, ansvar för att erbjuda AT-platser ”i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen /.../ ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare” (Hsl kap 10 §5). Detta ansvar tar de inte i dag. Om läkare bröt mot lagen skulle vi inte få fortsätta utöva vårt yrke, men regionerna tillåts fortsätta begränsa antalet AT-platser, år efter år, trots att detta alltså strider mot rådande lagstiftning. 

Att låta vikarierande underläkare tillgodoräkna sig sin kliniska tjänstgöring i en framtida AT, såsom Bernhardsson och Bohlin föreslår, löser inga problem. Vikarierande underläkare har vare sig rätt till utbildning eller handledning, något som är ett krav i AT.

Madeleine Liljegren, ordförande Sylf.
Bild: Sara Björkgren

Utan vikarierande underläkare stannar vården. Det blir vi smärtsamt påminda om när vi läser våra kollegors debattartikel i Dagens Medicin nr 23/19 som beskriver hur många vikarierande underläkare har det i sin kliniska vardag. En ohållbar arbetsmiljö utan rätt till vare sig utbildning eller handledning.

Region Stockholm berättar att de har flest antal AT-platser i landet. Det är sant. Men de har också lägst andel AT-platser i förhållande till sin befolkningsmängd. Att de nu ökar antalet AT-platser är bra och självfallet helt nödvändigt. Ökningen motsvarar dock inte på långa vägar behovet. Stockholms strategi i dag är att dammsuga övriga landet på legitimerade läkare som andra regioner utbildat.

Det är bra att Bernhardsson och Bohlin erkänner problemet och föreslår lösningar, vi hoppas att fler regioner följer efter. Men den enda acceptabla lösningen är att inrätta fler AT-platser, inte att låta unga kollegor fortsätta arbeta under otrygga arbetsförhållanden. Bara så löser vi Sveriges behov av specialistläkare. 

Relaterat material
”Låt kliniskt arbete tillgodoräknas i AT”
”Nio månader efter examen funderar jag på att byta bana”

Kommentarer