Nytänk om teknik gav bättre arbetsmiljö

På ett tiotal kliniker i Europa finns utrustning som kombinerar angiografi – rörliga röntgenbilder – med datortomografi, DT, även kallat 
skiktröntgen. Där används den främst för avancerad cancervård. 

– Men det är inte det vi ska ha den till, utan vi har tänkt på ett helt annat sätt, säger Olov Haller, överläkare på Gävle sjukhus. 

Var för sig är de båda teknikerna vanliga på svenska sjukhus. 

– Det som är unikt är att vi har både datortomografi och angiografi i samma utrustning. Patienten ligger på samma bord och man kan använda bägge, säger Olov Haller.

När den gamla angiografiutrustningen skulle bytas ut föreslog han att sjukhuset i stället skulle satsa på en apparat med ett kombinerat system. Den togs i bruk i vintras och har underlättat arbetet på flera olika sätt, berättar Anna Maria Winroth, röntgensjuksköterska och vårdenhetschef på röntgenavdelningen på Gävle sjukhus. 

– Du kan börja med att till exempel sticka på ett väldigt svårt ställe med hjälp av DT:n. Sedan backar du bort den och fortsätter att jobba med genomlysning, säger hon.

Tidigare fanns teknikerna på olika våningsplan. Patienterna fick ibland flyttas från datortomografen till en bårvagn och köras upp i hissen till angiografiutrustningen.

– Har du en nål i kroppspulsådern så är det lite känsligt läge. Man vill inte rubba den där nålen, säger Anna Maria Winroth.

Ett viktigt skäl till investeringen var att den förenklade logistiken. Läkarna slipper springa mellan rummen och lokalen utnyttjas bättre.

Tidigare var trycket på datortomografiutrustningen hårt. Samma utrustning användes för både dia-gnos-tiska undersökningar och för ingrepp där man går in med nålar eller plastkatetrar i kroppen. De senare är svårare att planera.

– Det var en hel del fall där akuta ingrepp inte kunde vänta och det inte fanns lediga tider. Då stannade man kvar och jobbade efter arbetstid för att lägga ett dränage till en varansamling till exempel, berättar Olov Haller.

I andra fall fick de akuta ingreppen gå före, medan patienterna som skulle göra kortare undersökningar fick vänta. I dag görs undersökningar och ingrepp i olika lokaler.

– På så sätt har arbetsmiljön blivit bättre, för det är alltid stressande om man blir sen, säger Anna Maria Winroth.

Dessutom har väntetiderna minskat. Under perioden januari till april har medelväntetiden för akuta abscessdränage – tömning av var – sjunkit från 27 till 15 timmar, jämfört med samma period förra året. 

– Det är patienter som oftast ligger inne på vårdavdelning och ibland får intensivvård. Kan de få behandling fortare så kan de också få komma hem fortare, säger Olov Haller. 

Drygt elva miljoner kronor kostade den nya utrustningen. Men kortare vårdtider betyder sparade kronor.

– Sedan är det också så att om personalen trivs, så att det inte slutar någon och man får lättare att rekrytera, så att vi slipper hyrläkare och hyrsjuksköterskor – då tjänar man pengar på det också, säger Olov Haller.

Tillbaka till Jobb & Karriär