Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Jonas Andersson (L) är regionråd i Västra Götaland.

Jonas Andersson (L) är regionråd i Västra Götaland. Bild: Katarina Ekspong

”Kunskapsstyrningen är kidnappad”

Kunskapsstyrningen som skulle skapa jämlik vård över landet har kidnappats av den högspecialiserade vården. Det anser regionråd Jonas Andersson (L) i Västra Götaland och han får stöd av Mikael Dellborg, professor i kardiologi.

Annons:

– Det är en jätterisk. Den nationella kunskapsstyrningen har kidnappats av den nationella nivåstruktureringen. I stället för att bygga upp kunskap riskerar de som ska utforma den att bli ovänner, säger Jonas Andersson efter ett seminarium om öppen och sluten vård på Dagens Medicins vårdtorg i Almedalen.

Han får snabbt medhåll av Mikael Dellborg, professor i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han använder orden ”det krigas” om vem som ska få den högspecialiserade vården. 

Förslagen på vad som ska högspecialiseras tas fram inom de nationella programområdena i organisationen för kunskapsstyrning, vilket Dagens Medicin skrivit om tidigare.

Så tas högspecialiserad vård fram

Så här går processen till – se bildspel på dagensmedicin.se

Meningen med det jättelika projektet om nationell kunskapstyrning, där nationell och regional nivå samarbetar, är att det ska bli färre kunskapsunderlag, men bättre förpackade så att de gör största möjliga nytta vid patientmötet. Vården ska utvärderas och goda exempel föras vidare in i systemet så de kommer fler till gagn. 24 nationella programområden jobbar för fullt med att ta fram underlagen. Organisationen av Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, har tjänat som inspiration för modellen.

Men den nya organisationen har i efterhand också fått uppdraget att ta fram bruttolistorna på vilken vård som bör organiseras på färre platser – högspecialiseras. Omkring 5 procent av sjukhusvården beräknas bli högspecialiserad och bedrivas på fem platser, eller färre, i Sverige. Det kan handla om till exempel hjärtkirurgi på barn och avancerad kirurgi vid endometrios. Och i den slutgiltiga frågan om var vård kan placeras så kan det storma.

– Jag är rädd för att det som skulle vara kul och positivt, att till exempel utveckla kunskapsstöd inom njurmedicin eller hjärtmedicin, riskerar att bli ett projekt där man blir ovän med varandra, säger Jonas Andersson.

På en annan scen i Almedalen uttalar senare på dagen två sjukhusdirektörer enighet om att den högspecialiserade nivåstruktureringen är en nödvändighet för att lyckas med uppdraget att styra vården mer effektivt. Sjukhusdirektörerna Eric Wahlberg, på Akademiska sjukhuset, och Ann-Marie Wennberg, Sahlgrenska universitetssjukhuset, tror att mer samordning är nödvändigt.

– Vi måste ta oss i kragen vad gäller den högspecialiserade vården. Det gäller att ge och ta, säger Ann-Marie Wennberg.

Relaterat material
Ett steg närmare högspecialiserad vård
Så ska kunskap spridas snabbare

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler