Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Underläkarnas känselspröt säger något om hur långt svensk sjukvård glidit mot toppstyrning, skriver Herman Holm, psykiatriker i Malmö, och Bengt Järhult, distriktsläkare i Ryd.

Underläkarnas känselspröt säger något om hur långt svensk sjukvård glidit mot toppstyrning, skriver Herman Holm, psykiatriker i Malmö, och Bengt Järhult, distriktsläkare i Ryd.

”Utmana den hydra som tagit makten över sjukvården”

Det vore sorgligt om underläkarnas första erfarenhet av kliniskt arbete ledde till cynism eller till att de byter yrkesbana. Mycket bättre vore att de gjorde revolt mot Läkarförbundets politik, skriver Herman Holm och Bengt Järhult i en replik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Herman Holm är psykiatriker i Malmö.

14 förtvivlade underläkare skriver i Dagens Medicin nr 23/19 om sin frustration som vikarier före AT, i en debattartikel med rubriken Nio månader efter examen funderar jag på att byta bana.

De beskriver en rovdrift på underbetalda vikarier och riktar befogad kritik mot Läkarförbundets ointresse för yngre läkare. Det är en lågprioriterad fråga när förbundets toppar har bråda dagar att på medlemmarnas bekostnad i Gotlandssol frottera sig med sjukvårdsmaktens elit. 

Underläkarnas känselspröt säger något om hur långt svensk sjukvård glidit mot toppstyrning, industriellt tänkande och icke-professionellt ledarskap. Det som gäller i dag är ju ekonomitänkande, standardiserade vårdplaner och mallar, där läkares historiska roll att ha en långvarig betydelse för och relation till en patient förbytts i att vara diagnosexpert, tillfälligt relaterad till patient och anhöriga, utbytbar, en kugge i maskineriet.

 Det är klart att sådant påverkar hur en vikarie tas om hand på en klinik. Även läkare, inte bara chefer, talar ju om produktion mer än medicinsk etik. Samhället och sjukvården förändras. Kollektiv ses som något fult, solidaritet vet man inte längre vad det är och Läkarförbundets mest synliga mentalitet är ständiga ”Karriärkvällar”. Patienter liknas på allvar vid kunder på ett vårdtorg och vinst och lönsamhetstänkande har vidgats till att omfatta stora delar av läkarkåren. 

Underläkarna möter också ett förändrat inre arbete på klinikerna, där de riskerar att bli hierarkins administrativa slavar om de inte också själva drabbas av utmattning och meningslöshetskänslor med psykiatriska förtecken. I tidskriften Jama beskrevs nyligen hur ST-läkare under långt mer än hälften av sin tid tvingas sitta bakom datorn. Ekonomistyrning och Sveriges Kommuner och Landstings så kallade kunskapsstyrning riskerar framgent att ytterligare byråkratisera vården. 

Bengt Järhult är distriktsläkare i Ryd.

Underläkarnas utbrott speglar också strukturella problem, att AT-tjänsterna inte anpassas efter inflödet av nya läkare och styrs nationellt. Men också benägenheten att stanna på universitetsorter/storstäder efter läkarexamen, ibland kanske förståeligt av sociala skäl. Men så illa som artikeln beskriver, det är det inte i landsorten. Det är till exempel gott om arbetsmöjligheter på vårdcentraler och psykiatriska mindre kliniker till följd av att samhället inte tagit ansvar för en jämlik läkarförsörjning utan överlämnat läkarrekryteringen till marknadskrafterna och givit vårdbolagen rätt till fri etablering.

Men ett vikariat på en vårdcentral i glesbygd ger livsavgörande erfarenheter, värdefulla meriter när AT-tjänst söks och välkomnandet blir hjärtligt. Det är stor skillnad för en vårdenhet med vakanser att få en långtidsvikarie med en ung, entusiastisk läkare och slippa veckovisa hyrläkare mest intresserade av ersättningen ekonomiskt. 

Det vore sorgligt om underläkarnas första erfarenhet av kliniskt arbete ledde till cynism eller till att de byter yrkesbana. Mycket bättre vore att de gjorde revolt mot Läkarförbundets politik och utmanade den hydra som tagit makten över sjukvården och tryckt ner läkarnas professionella ansvar.

Relaterat material
”Nio månader efter examen funderar jag på att byta bana”

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler