Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Håkan Hedman, förbundsordförande för Njurförbundet och medicine hedersdoktor.

Håkan Hedman, förbundsordförande för Njurförbundet och medicine hedersdoktor. Bild: Jeanette Tenggren

”Inget mer söl om organdonationer”

Minst 250 patienter har avlidit i väntan på organdonation sedan den första utredningen i frågan tillsattes för sex år sedan, skriver Håkan Hedman, förbundsordförande för Njurförbundet.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

År 2013 fick läkaren Anders Milton uppdraget att utreda regelverket för organdonationer. En av de stora knäckfrågorna var hur olika hinder för organdonationer skulle kunna undanröjas. I dag finns laghinder för att påbörja donationsförberedande insatser innan patienten dödförklarats, trots att patienten uttryckligen vill donera organ.

Efter dryga två år kom så slutbetänkandet SOU 2015:84. Förslagen från Miltons utredning var väl förankrat bland experterna och juristerna. Remissinstanserna var i stora drag eniga med utredaren.

Handläggningen på regeringskansliet förhalades sedan i tre år, medvetet eller omedvetet, och slutade i att det inte blev någon proposition. Allt stupade på att några jurister vid Lunds universitet bedömde att vissa förslag i betänkandet stred mot delar av grundlagen.

“Det är den högsta donationsviljan i Europa, men motsvarar inte i jämförelse utfallet av organdonationer.”

En ny kompletterande utredning tillsattes i mars 2018 under ledning av juristen Sten Heckscher. Hans uppdrag var att utreda förutsättningarna för sjukvården att under vissa betingelser kunna inleda donationsförberedande insatser innan patienten dödförklarats. Förslagen skulle bygga på en rättssäker ordning som motsvarar den positiva donationsviljan hos befolkningen. Värt att notera är att cirka 80 procent av svenskarna i olika undersökningar har uttalat sig vara villiga att donera organ efter sin död. Det är den högsta donationsviljan i Europa, men motsvarar inte i jämförelse utfallet av organdonationer.

Den 3 juni i år var Sten Heckscher färdig och har uppenbarligen kommit runt de hinder som försvårar för den som vill donera efter sin död att få möjlighet till det. I betänkandet Organbevarande behandling för donation, SOU 2019:26, visar Heckscher att det är juridiskt möjligt för sjukvården att påbörja förberedelser för organdonation innan patienten har dödförklarats.

Det har nu gått sex år sedan Göran Hägglund (KD) tillsatte den första utredningen. Minst 250 patienter har avlidit på väntelistorna under de här sex åren för att de inte hunnit bli transplanterade. Socialminister Annika Strandhäll (S) som hade ansvaret sölade bort tre år och gjorde i princip ingenting. Nu är Lena Hallengren (S) socialminister och har ansvaret.

Det finns ingen extra tid att vänta för den som behöver ett livräddande organ eller en ny njure. Enligt planerna ska en proposition kunna läggas i mars 2020. Lena Hallengren, det är inget orimligt tidsperspektiv att kunna hålla då det handlar om att rädda liv!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler