Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Tomas Eriksson (MP), regionråd i Region Stockholm, och Susanne Nordling (MP),
gruppledare för Miljöpartiet och ordförande för psykiatriberedningen i Region Stockholm.

Tomas Eriksson (MP), regionråd i Region Stockholm, och Susanne Nordling (MP), gruppledare för Miljöpartiet och ordförande för psykiatriberedningen i Region Stockholm.

”Nu rustar vi vården för kommande värmeböljor”

Region Stockholm är beredd att ta ledartröjan och visa vägen och bygga en vårdinfrastruktur som är bättre rustad för de klimatförändringar som vi vet kommer, skriver två miljöpartister.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Nyligen drog en värmebölja fram över Europa. I Frankrike rapporterades temperaturer på över 40 grader. I flera länder utfärdades det klass 2-varningar på grund av värmen.

Förra året drabbades även Sverige av en värmebölja med för våra breddgrader extremt höga temperaturer. Om denna sommar blir lika varm i Sverige vet vi inte. Det vi vet är att extremväder kommer att bli vanligare framöver och att vården behöver rustas för att bättre klara av att hantera värmeböljor.

Inför valet lovade Miljöpartiet att Region Stockholm skulle ta fram en handlingsplan för att bättre hantera värmeböljor. Den handlingsplanen presenterades nyligen.

Sommaren 2018 fick operationer ställas in på grund av extrem värme och luftfuktighet och dödligheten gick upp. I år har vi, med planen som utgångspunkt, slagit fast att hållbarheten på sterilt material ska kontrolleras och säkrat att det finns checklistor för ledning och vårdpersonal så att arbetet ska flyta på. Inom vården vidtas nu åtgärder för fjärrkyla, mobila kylaggregat, elförsörjning och för hantering av värmekänsliga läkemedel vid hög temperatur. Det är exakt den politik Miljöpartiet drivit.

“Flera av våra vårdfastigheter är i dag inte anpassade för långvariga perioder med temperaturer på över 30 grader.”

Men fler åtgärder kommer att behövas. Flera av våra vårdfastigheter är i dag inte anpassade för långvariga perioder med temperaturer på över 30 grader. System med både permanenta och temporära kyllösningar kommer att behöva byggas ut. Två av våra akutsjukhus är i dag beroende av leverans av fjärrkyla. Ökad samverkan mellan sjukvården och energileverantörerna kommer att behövas. Kraven på ökad robusthet gäller inte bara vårdutrymmen utan även de serverhallar som styr vårdens it-system. Även här kommer ökade insatser att krävas för att vården ska fungera.

Ett förändrat klimat med högre temperaturer ställer även krav på hur vården agerar mot de grupper som är särskilt känsliga. Vi vet att äldre drabbas hårt av värmeböljor. Det gäller även människor med hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, psykisk sjukdom, demenssjukom och sängliggande. Det gäller också spädbarn och små barn som ofta inte har fått igång sin förmåga att svettas.

Dödligheten bland dessa grupper ökar med 10 procent när temperaturen når 26 grader tre dygn i följd. Vid 30 grader tre dygn i rad ökar den med ytterligare 10 procent. Det handlar då inte om vården i sig, utan om att våra kroppar faktiskt inte är gjorda för den typen av långvarig värme. Och det är ofta de som redan drabbats av sjukdom som riskerar att drabbas hårdast av en ökad värme. Även här kommer fler åtgärder med nya rutiner och ökad samverkan med kommuner som ansvarar för omsorgsverksamheten behövas.

Klimatkrisen rör inte bara infrastruktur, transporter och utsläpp. Den påverkar i grunden hur vi lever våra liv och alla våra samhällssektorer. Region Stockholm är beredd att ta ledartröjan och visa vägen och bygga en vårdinfrastruktur som är bättre rustad för de klimatförändringar som vi vet kommer.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler