Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hans Hägglund, cancersamordnare SKL och ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan. Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden. Thorbjörn Larsson, generalsekreterare för Barncancerfonden. Eva Hansen, generalsekreterare för Cancerrehabfonden.

Hans Hägglund, cancersamordnare SKL och ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan. Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden. Thorbjörn Larsson, generalsekreterare för Barncancerfonden. Eva Hansen, generalsekreterare för Cancerrehabfonden. Bild: Helder Almeida/Mostphotos (handslag), SKL (Hans Hägglund), Malin Norlén (Ulrika Årehed Kågström), Barncancerfonden (Thorbjörn Larsson), Studio Hanser Hansen (Eva Hansen)

”Kom överens om ett långsiktigt uppdrag”

Vi vill inte se att cancervården blir en arena för partipolitiska och taktiska intressen. Det har vi varken tid eller råd med, skriver RCC, Cancerfonden, Barncancerfonden och Cancerrehabfonden. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Den svenska cancervården har diskuterats flitigt i sommar både i Almedalen och i dagspressen och inte minst av ledande företrädare för våra två största partier. Vi som arbetar inom Cancerfonden, Barncancerfonden, Cancerrehabfonden och Regionala cancercentrum, RCC, välkomnar det starka politiska engagemanget, det behövs! Det har genom åren inneburit en framgångsfaktor för arbetet med den nationella cancerstrategin.

Den som tagit del av Moderaternas och Socialdemokraternas debatt i Aftonbladet (27/6, 1/7 och 5/7) kan dock få intrycket att partierna nu står milsvitt långt isär när det gäller vad som krävs för att cancervården i Sverige ska fortsätta vara av världsklass. Den politiska enighet som tidigare funnits mellan partierna om satsningarna på cancervården – som betytt mycket för vårdens engagemang och drivkraft i arbetet – tycks nu som bortblåst av årets hårda Visbyvindar.

Det här ser vi som olyckligt och oroande. Cancervården befinner sig i en snabb utveckling vad gäller patientcentrering, diagnostik, kortare ledtider, bättre behandling och omvårdnad och användning av digitala stöd. Fler insjuknar i cancer och många fler lever med cancer. Det innebär stora demografiska utmaningar som ställer mycket höga krav på hälso- och sjukvården.

När vi tittar närmare på partiernas formuleringar och förslag tycker vi oss se att partierna i mångt och mycket är överens i sakfrågorna. Och vi har inga problem med att ställa oss bakom mycket av innehållet i de båda partiernas inriktningsdokument. För oss som tillsammans med hälso- och sjukvården, patienter och närstående dagligen arbetar med att förbättra cancervården har det heller ingen betydelse om vi gör det under moderaternas rubrik ”En ny uppdaterad cancerstrategi” eller regeringens ”En långsiktig inriktning för det nationella arbetet i cancervården”. För oss är innehållet viktigare än etiketten.

Det råder ingen tvekan om att vi har en hel del kvar att göra eller VAD vi behöver ta itu med. Sedan kan vi förstås behöva diskutera HUR jobbet bäst ska göras. Men varken vi, vården eller patienterna är betjänta av debatt och retorik som i sin iver att ta politiska poäng på motståndarna framställer cancervården i så negativ dager att det skapar oro och otrygghet hos såväl vården som patienterna. Vi vill inte se att cancervården blir en arena för partipolitiska och taktiska intressen. Det har vi varken tid eller råd med.

Det vi önskar av våra politiska företrädare är istället att de gemensamt sitter ned och diskuterar de redan identifierade frågeställningarna och kommer överens om ett långsiktigt uppdrag och fortsatt finansiering för nationell utveckling av cancervården.

Det långsiktiga uppdraget, med ett tydligt grundinnehåll, kan sedan uppdateras genom den sortens årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL som vi framgångsrikt arbetat med under cancerstrategins tio första år. På det viset kan uppdraget kontinuerligt anpassas till den snabba utveckling som cancervården och omvärlden befinner sig i.

För att kunna arbeta effektivt med HUR-frågorna behövs stabilitet. Ett långsiktigt ekonomiskt stöd från staten, så att både nationella och regionala samverkansfunktioner kan säkerställas, skulle göra Sverige väl rustat för att kunna leverera en jämlik cancervård som är bland de bästa i Europa.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler