Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Olle Hellström, pensionerad allmänläkare.

Olle Hellström, pensionerad allmänläkare. Bild: Privat

”Allt kan inte diagnostiseras med AI”

Allmänläkare som inte lärt sig möta det outtalade i patienters berättelser kanske ser roboten som en lättnad, skriver Olle Hellström, pensionerad allmänläkare.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vi läser dagligen att människors ohälsa ständigt ökar. I takt med ökande utveckling av informationsteknik, it, och artificiell intelligens, AI, i vården så ökar också antal sjukskrivna, missbrukare, mångbesökare och kroniskt sjuka. Läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk ökar. Ungdomars psykiska ohälsa ökar. Allt fler barn behöver psykiatrisk vård och rogivande mediciner. Läkare mår allt sämre.

Också i Region Dalarna ska vårdcentraler erbjudas “Digitalt processtöd”. Det gör att patienter kommer att mötas av allmänläkare som arbetar allt mer it-styrt, rationellt, opersonligt och mindre genomtänkt.

Under min karriär från 1972 till 2017 har jag upplevt att blickkontakt i nära möten med patienter också kan mena och betyda något som inte kan mätas av andra. Kvaliteten i patientens första vårdmöte spelar roll för vårdens ekonomi, alla inblandades hälsa och för hur patienters liv gestaltar sig.

Värdesätter inte den kontrollerande makten läkares samtalskompetens, villighet att se och höra det omätbara i mötena? Både patienter och vårdpersonal känner närvarons betydelse inom sig även om tillämpad känsla inte kan dokumenteras i siffror och redovisas centralt.

Är hela hälso- och sjukvårdssystemets struktur belastat av konstlat, artificiellt, tänkande? Kan utbildningen för allmänläkare reformeras och kompletteras? Tror folk i allmänhet att mer teknik kan lösa de misstag som ofullständigt utbildade läkare kan ha orsakat?

Medicinsk teknik är imponerande och värdefull. Den är framgångsrik när den används med omdöme. Sjukdomar kan diagnostiseras, behandlas och ofta botas när patientens sjukdomsupplevelse motsvaras av en behandlingsbar fysiskt orsakad åkomma. Men på vårdcentraler söker människor ofta, i minst hälften av fallen, också för mycket mer än det som kan mätas, räknas och diagnostiseras med AI. Människor vid medvetande vill, menar, önskar, tror och hoppas alltid något. Robotar kan inte uppfatta mer än de frågor som deras logaritmer begränsar.

Är det inte hög tid att säga ifrån om de nödlösningar som redan gjorts för att dölja vådor av tidigare misstag? Patienter vill alltid bli sedda, hörda och förstådda. De förmedlar sig med både kropp, ord och blick. Allmänläkare som inte lärt sig möta det outtalade i patienters berättelser kanske ser roboten som en lättnad.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler