Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Sverige drivande i ebolafrågan

Sverige har drivit på för att få omvärlden att agera kraftfullare i Kongo-Kinshasa. Sida följer det pågående ebolautbrottet noga och är redo att öka insatsen vid behov.

Annons:

Världshälsoorganisationen (WHO) klassade ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa som ett internationellt nödläge i onsdags. Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete, säger under en pressträff att det var ett bra och nödvändigt beslut från WHO och påpekar att det internationella samfundet tidigare inte uppmärksammat frågan tillräckligt.

– Sverige har varit pådrivande för att få både WHO och andra att agera. Vi satte in ytterligare 40 miljoner till WHO för några veckor sedan. Dessutom tog jag upp frågan i det senaste ministerrådet om att vi behöver ge mer resurser till ebola från EU-sidan, säger Peter Eriksson.

Kongo-Kinshasa är ett av de länder som får mest bistånd från Sverige. Under 2019 kommer Sidas stöd till Kongo-Kinshasa ligga på omkring 300 miljoner kronor, utöver de 40 miljoner som tilldelats WHO. Just det internationella nödläget resulterar inte i ökat bistånd, men Sida uppger att läget kontinuerligt följs upp för att de snabbt ska kunna svara upp vid en förändrad behovsbild.

Maria Håkansson, ambassadör i Kongo-Kinshasa, säger att ambassaden aktivt följer läget i Goma och östra Kongo noga.

– Vi besökte Butembo som är en storstad som livnär sig på handel. Där pågick livet som vanligt, samtidigt som det är ett område som är drabbat av väpnad konflikt och andra kriser. Tyvärr kunde vi se att andra aktörer har använt ebola för att främja egna politiska och ekonomiska intressen, och det har varit en väldigt stor ryktesspridning och manipulation av fakta som gjort att arbetet med att få stopp på utbrottet försvårats och motarbetats, säger Maria Håkansson.

Anna Karin Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser, tolkar nödläget som att alla behöver göra mer. Men hon poängterar att det är viktigt att det inte blir restriktioner som exempelvis tvingar människor till vård.

– Vi tänker att man måste sätta människornas behov i centrum och samtidigt få befolkningen att aktivt delta. Så att vi kollektivt ska kunna vinna förtroende och få stopp på det här utbrottet, säger hon.

Anna Karin Sjöblom säger att säkerhetsläget sätter enorma käppar i hjulet. Speciellt när det gäller att nå ut till samhällena utanför städerna.

– Det finns ett stort problem med bristande förtroende mot ebolainsatsen i stort. Det är svårt då Kivu-provinsen har haft väpnad konflikt och politisk turbulens i flera decennier där förtroendet för institutioner är lågt. Och ebola är en sjukdom där det finns en hel del ryktesspridning, säger hon.

Läkare utan gränser försöker öka förtroendet genom att se till människors behov så att de ska känna att omvärlden inte bara är fixerad på ebola, men hon tillägger att det är väldigt komplext.

Ebolautbrottet konstaterades i augusti i fjol och har hittills krävs 1 700 liv. Smittspridningen i Kongo-Kinshasa började i maj att öka tempo.

Ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa

Ebolautbrottet i östra Kongo-Kinshasa konstaterades i augusti 2018. Det var den tionde gången sedan 1976 som ebola upptäcktes i landet.

Fram till mitten av maj 2019 hade mellan 1 100 och 1 200 människor dött. Nu är siffran uppe i 1 655.

Enligt hälsomyndigheten i Kongo-Kinshasa har över 160 000 personer vaccinerats mot ebola.

Ebola är en typ av blödarfeber, allvarliga sjukdomar som drabbar kroppens alla organ. Symptom är bland annat kräkningar, diarré, utslag, lever- och njursvikt samt blödningar i huden och de inre organen.

Viruset smittar genom direktkontakt med kroppsvätskor som blod, svett och kräkningar. En person måste ha symptom för att vara smittsam, men ett lik kan också sprida smitta.

Under den värsta ebolaepidemin hittills, 2013—2016, dog över 11 000 människor i Västafrika, främst i länderna Guinea, Liberia och Sierra Leone.

Det är fortfarande inte klarlagt var viruset håller sig gömt mellan utbrotten. Fladdermöss är en tänkbar reservoar för smittan.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Läkare utan gränser, regeringen, AFP.


Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler