Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Carl-Olof Veraeus, läkare och digitaliseringsstrateg, anställd som vårdutvecklingschef på Doktor.se.

Carl-Olof Veraeus, läkare och digitaliseringsstrateg, anställd som vårdutvecklingschef på Doktor.se. Bild: Privat

”Oetiskt att fortsätta styra till fysiska besök”

Det är etiskt fel att styra individer som kan få bättre hjälp i digital vårdmiljö till fysisk vårdmiljö, skriver Carl-Olof Veraeus, läkare och digitaliseringsstrateg på Doktor.se.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Bestående ärrbildning. Dålig självkänsla som leder till social isolering. Detta är möjliga komplikationer av en obehandlad eller otillräckligt behandlad akne, även känd som ”finnar”.

Svensk hälso- och sjukvård styr individer med akne till den fysiska primärvården. Ett exempel är informationen till patienter på 1177. Detta trots att den fysiska primärvården kämpar med att vara tillgänglig för alla sina patienter. Hälso- och sjukvården styr aktivt, ja pekar faktiskt med hela handen, individer till fysiska besök i primärvården.

Styr en patient som behöver styrning till fel ställe. Till vårdcentraler som redan kämpar med att hinna ta hand om andra, ibland äldre och multisjuka patienter. Patienter som behöver just ett fysiskt besök för att få rätt hjälp. Är det etiskt att fortsätta styra patienter som inte behöver ett fysiskt besök, till just fysiska besök?

Det är förstås rätt – om det inte finns andra sätt att besöka vården. Men tänk om det digitala vårdbesöket för en rad besvär och sjukdomar är ett fullgott alternativ till det fysiska?

Aknepatienten behöver ofta hjälp med egenvård, lämpligast först på egen hand och om det inte räcker, hos en sjuksköterska. Hur tvätta ansiktet, hur inte sminka med feta produkter, hur låta bli att klämma på finnar, som då kan försämras. En allmänläkare behöver hjälpa några med lokal hudbehandling. I ett andra steg hjälpa med tablettbehandling. I ett tredje steg hjälpa med remiss till hudspecialist.

Hela vårdkedjan ovan kan i dag utföras digitalt. Digitalt arbetande sjuksköterska och läkare, som träffar patienten i en säker app, kan titta på patientens mobilfoto av nämnda finnar, eller ha en videokontakt. Ofta med en tillgänglighet som på alla plan utklassar den fysiska vårdens. Svar inom minuter. Patienten slipper sitta i ett fullt väntrum, en oändlig telefonkö, vänta på läkartid, ta ledigt från skola eller arbetsplats. Slipper med en tillgänglig och träffsäker vårdkedja att berövas rätt hjälp. Slipper riskera att få dålig självkänsla. Att isolera sig. Slipper kanske att lida av möjliga komplikationer, så som livslång ärrbildning i huden i ansiktet. En komplikation som var möjlig att undvika med rätt vård i rätt tid.

Man kan nog hävda att det är etiskt fel att styra patienter till fel vård, eller att inte tillgängliggöra rätt typ av vård. Fel att styra individer som kan få bättre hjälp i digital vårdmiljö, till fysisk vårdmiljö.

Det samma gäller givetvis omvänt. Vårdbehovet styr på vilket sätt vården bör träffa patienten. Inte fysiskt om digitalt är bättre. Omvänt – inte digitalt om fysiskt är bättre. Hjärtsvikten, diabetesfoten och astmautredningen behöver fortsatt besöka primärvården fysiskt. Både digitalt och fysiskt om det är bäst, med hänsyn till patientsäkerhet, hälso- och sjukvårdsekonomin och viktigast – bäst för patienten. Det är LEON-principen (den om lägsta effektiva omhändertagandenivå) tillämpad i en modern värld, i Sverige 2019.

Hur slutar vi göra fel? Hur styr vi istället rätt?

Det måste understrykas att felstyrning på systemnivå inte är någon eller några få individers illgärning. Här behöver förtroendevalda och stakeholders våga bryta invand konsensus. Det finns en ny gyllene standard för en del – inte alla – besvär som i dag styrs aktivt till den fysiska primärvården. Den nya gyllene standarden är det digitala vårdbesöket. Det saknas dock förutsättningar för vårdprofessionen att styra dit. Däri vilar det etiska dilemmat. När professionen tvingas styra fel, måste patienter fortsätta betala för det. Med pengar, med väntetid och i värsta fall med egen tillfällig eller varaktig ohälsa.

Aknepatienten är ett utmärkt exempel på hur vi kan börja styra och göra mer rätt. Till digitalt vårdbesök i en lejonpart av fallen. Rätt patient, på rätt plats, i rätt tid. För vårdens skull, för skattebetalarens skull, för den enskilde patientens skull. Att fortsätta göra något annat är oetiskt.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler