Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Sven Román, barn- och ungdomspsykiater. Fabian Ståhle, civilingenjör.

Sven Román, barn- och ungdomspsykiater. Fabian Ståhle, civilingenjör. Bild: Gunilla Madlung (Sven Román), Privat (Fabian Ståhle)

”Rätten till sin död blir lätt en plikt att dö”

En legalisering gör att dödshjälp kan uppfattas som ett humant och värdigt alternativ till andra betydligt mer kostsamma vårdinsatser, skriver två debattörer i en replik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I sin artikel Frivillig dödshjälp bör vara en integrerad del av palliativ vård framför Juha Hänninen att dödshjälp bör vara en integrerad del i den palliativa vården med hänvisning till respekten för patientens självbestämmande. Hänninen ser ingen risk att den palliativa vården kan ta skada av en sådan integrering. Detta i likhet med Statens medicinsk-etiska råd SMER, som i sin rapport från 2017 Dödshjälp – en kunskapssammanställning, menar att uppgifter från USA och Beneluxländerna talar ”mot antagandet att utvecklingen av den palliativa vården skulle stanna av om dödshjälp legaliseras”. Som stöd för detta hävdas i rapporten att till exempel Belgien efter legalisering av dödshjälp har byggt ut den palliativa vården. 

Författarna av Smer-rapporten förbisåg uppgifterna i antologin Euthanasia and Assisted Suicide, Lessons from Belgium, av bland andra filosofie doktor Paul Vanden Berghe, Federation of Palliative Care Flanders, Belgium. 

Berghe och hans medförfattare bekräftar att det skedde en utbyggnad av den palliativa vården i Belgien strax efter 2002, men framhåller att utgifterna har minskat efter 2008 i förhållande till ökningen av antal dödsfall genom eutanasi, av vilka majoriteten ingår i de palliativa vårdteamens arbete. Berghe menar att man borde förvänta sig en budgetökning, och fortsätter: ”Emellertid erfar vi motsatsen /…/ Många palliativa vårdgivare och team, i alla sammanhang, är överlastade, utarbetade och omotiverade genom denna brist på erkännande.”

Den integrering av dödshjälp med palliativ vård som Hänninen efterfrågar har alltså – enligt Berghe med flera – i Belgien skadat den palliativa vården och sannolikt har en del belgiska patienter på grund av detta känt sig tvingade att begära dödshjälp.

Vid en presskonferens förra året påpekade en grupp kanadensiska läkare i Quebec att tillgången till palliativ vård har minskat samtidigt som efterfrågan på dödshjälp har ökat och att bristande resurser till palliativ vård pressar patienter att istället efterfråga läkarassisterat självmord, enligt ett nyhetsinslag från det kanadensiska tv-bolaget CTV den 13 juni 2018.

Presskonferensen föregicks av ett brev till hälsoministern där Quebecs läkarförbund College of Physicians efterfrågade mer resurser till specialiserad palliativ vård för att inte patienter ska hamna i en situation där de inte har några andra val än att begära dödshjälp. I brevet påpekade man att patienter som efterfrågar dödshjälp prioriteras till skada för andra patienter vid slutet av deras liv. 

Att införa dödshjälp för att öka patientens självbestämmande är därför en kontraproduktiv åtgärd. En legalisering initierar kraftfulla processer som steg för steg minskar patientautonomin. Den negativa påverkan på palliativ vård enligt ovan är en del i ett större mönster där en legal rätt att få dö av ekonomiska skäl gradvis reducerar andra alternativ för människor som bedöms ha låg livskvalitet. Exemplen kan mångfaldigas och ingen dödshjälpsmodell kan skydda mot den utvecklingen.

En legalisering gör att dödshjälp kan uppfattas som ett humant och värdigt alternativ till andra betydligt mer kostsamma vårdinsatser. Därmed finns det starka ekonomiska incitament att minska tillgången till och kvaliteten hos andra alternativ.

Denna reduktion av patientautonomin påbörjas så snart en legalisering är på plats. Genom blotta existensen av en dödshjälpslag meddelar samhället sina medborgare att självmord är ett lämpligt val vid vissa livsomständigheter. Detta förvandlar ett samhälles värderingar i grunden och ”rätten till sin död” blir för många patienter lätt en plikt att dö – åtminstone en moralisk sådan. Inför sig själv och omgivningen ska man motivera varför man gör anspråk på knappa vårdresurser som istället kunde komma andra, mer livsdugliga patienter, till del.

Relaterat material

Kommentarer