Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Läkare och rika har redan möjligheter”

Det är dags att dödshjälp bli en medborgarfråga, för vi läkare har sagt allt som kan sägas, skriver Jörg Carlsson i ett sista inlägg i debatten om dödshjälp.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Jörg Carlsson, överläkare på Länssjukhuset i Kalmar, adjungerad professor i hälsovetenskap på Linnéuniversitetet i Kalmar samt författare till romanen En skön död, som handlar om dödshjälp.
Bild: Suvad Mrkonjic/Bildbyrån

Debatten om dödshjälp i Sverige har blommat upp igen i Dagens Medicin. Det framkommer dock inga nya argument och det lär inte bli nya argument i framtiden heller. Mer eller mindre allt som kan sägas från filosofiskt håll har sagts och vänts många gånger om. En bra sammanfattning finns att läsa hos L.W. Sumner, Assisted death. A study in ethics and law (på svenska Dödshjälp: etiska och juridiska aspekter, 2012).

I Sverige finns det en liten skara människor som då och då tar upp ämnet. Läkarförbundet är generellt negativt och ämnet behandlas som ett av de sista tabuämnen som finns i ett modernt och sekulariserat samhälle. Direkta argument mot att hjälpa någon som frivilligt, självbestämt och efter noggrant övervägande har bestämt sig för att dö finns inte längre eftersom hänvisningar till (det mänskliga) livets helighet inte längre biter på de flesta.

Alltså är man tvungen att låta indirekta argument träda fram. Möjligheten till assisterad död skulle försämra den palliativa vården, skulle låta människor välja döden trots att de vill leva, skulle förändra vår syn på handikapp och sjukdom på ett negativt sätt, skulle leda till att vi inte längre kan lita på läkarnas syften, skulle leda till att vi bör befara ofrivillig dödshjälp.

I stort sett kan inget av de indirekta argumenten bekräftas i verkligheten, alltså i de länder och amerikanska delstater som tillåter assisterad död. Ingen, utom några religiösa kretsar, bestrider längre individens rätt att frivilligt och väl övervägt avsluta sitt liv, vanligtvis på grund av en obotlig och plågsam sjukdom. Sådana personer hänvisas outtalat av dödshjälpens motståndare till att skjuta sig, hoppa från broar eller annat våldsamt. Allt för att förhindra spekulativa (eller till och med motbevisade) negativa effekter på andra än dem som vill dö.

När inget av de indirekta argumenten tycks hjälpa längre hänvisar man till Nazityskland där begreppet ”eutanasi” har missbrukats för att mörda oönskade människor. Den som har lite intellektuell heder kvar undviker denna historiska händelse i debatten men sådana propagandaknep förekommer, senast hotade överläkaren Lars Breimer med nazisternas gråa bussar.

När man i mer eller mindre genomtänkta enkäter frågar svenska medborgare om assisterad död så framkommer om och om igen en generellt positiv inställning. Men eftersom de flesta av oss väljer att inte tänka på döden så har aldrig något offentligt tryck uppkommit. Tryck på de politiska partierna, på läkarkåren, på sjukvården.

Partierna tycks inte kunna plocka poäng genom att driva frågan, som alltså aldrig har nått riksdagen. Det var lättare med abortfrågan som numera tycks vara en historisk företeelse från den tid när samhällets konservativa krafter, den religiösa tron och en paternalistisk läkarkår bestämde över individens rätt till sin och embryots kropp.

Den paternalistiska läkarkåren lever kvar i dödshjälpsfrågan: du får inte bestämma över ditt liv och din kropp för att vi måste skydda onämnda andra som inte kan och får bestämma över sig själva. Frågan är hur länge denna konstruerade argumentation kan stå emot individuella rättigheter.

Jag är själv läkare. Jag är positiv inställd till dödshjälp under strikt reglerade omständigheter. Men jag behöver faktiskt inte kämpa för denna rättighet. Jag har redan alla möjligheter att avsluta mitt liv eller anhörigas liv om tiden har kommit. Sedan finns det de som har råd att åka till Schweiz för att avsluta sina liv på egna villkor. Kanske med en liten fest för vänner och familjen. 

Vi, läkare och rika, har redan möjligheter. Det är dags att detta bli en medborgarfråga, för vi läkare har sagt allt som kan sägas. Om svenska folket inte vill ha denna möjlighet, varsågod!

 

Streck i debatten

Dagens Medicin drar nu streck i denna debatt. Inga nya inlägg i diskussionen om dödshjälp kommer att publiceras. Undantag görs endast för redan publicerade debattörer som vill svara på repliker riktade till dem.


Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler