Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Det är av högsta vikt att samarbete, samförstånd och ett nationellt perspektiv får prägla arbetet med nivåstrukturering, skriver Ella Bohlin (KD).

Det är av högsta vikt att samarbete, samförstånd och ett nationellt perspektiv får prägla arbetet med nivåstrukturering, skriver Ella Bohlin (KD). Bild: Photos.com

”Risk för revirtänk i nya nivåstruktureringen”

Vi sjukvårdspolitiker behöver sluta se oss som regionala landstingsföreträdare och i stället ta ett ansvar för hela Sveriges sjukvård, skriver Ella Bohlin (KD).

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingsregionråd i Region Stockholm.

Processen att nivåstrukturera hälso- och sjukvården är en av de största och viktigaste reformerna svensk vård stått inför på många år. Från att dagens 0,1 procent av den slutna vården sköts inom ramen för högspecialiserad vård (tidigare så kallad rikssjukvård) kommer inom kort mellan 4 och 5 procent av all sluten vård att bli högspecialiserad. Högspecialiserad vård kännetecknas av att flera olika specialiserade kompetenser och yrkesgrupper samlas runt en patient. Det är en form av vård som kommer att växa allt eftersom utvecklingen av vården fortskrider. Att centralisera vissa specifika delar av vården är bra för patienten.

Den högspecialiserade vården ska i och med nivåstruktureringen centreras till färre sjukhus och till färre utförare. För patienterna är detta oerhört positivt. De kommer att möta vårdpersonal med högsta möjliga erfarenhet och kompetens inom sitt specifika fält. Genom en tydligare nivåstrukturering stärks patientsäkerheten, kvaliteten höjs och jämlikheten i vården ökar.

Dock är det med viss oro som jag ser på den politiska process som nu ligger framför oss. Incitamenten för regionpolitiker och förvaltningar att arbeta för att just den egna regionen ska få en viss verksamhet till ”sitt” sjukhus tenderar att vara starka. Tydlig regional identitet liksom lokala opinioner riskerar att påverka folkvalda och tjänstemän till ett allt för snävt perspektiv.

Riksdagen har fattat beslut om högspecialiserad vård och alla partier har därmed ett viktigt ansvar att vårda detta beslut.

Som kristdemokrat hade jag helst sett ett tydligt statligt ansvar över all hälso- och sjukvård. Den organisatoriska fragmentisering som för tillfället råder inom vården med 21 separata regioner kan komma att ytterligare försvåra ett nationellt tänk för framtidens högspecialiserade vård. För oss som är inblandade i arbetet med nivåstruktureringen är det av högsta vikt att samarbete, samförstånd och ett nationellt perspektiv får prägla arbetet.

Vi sjukvårdspolitiker behöver sluta se oss som regionala landstingsföreträdare och i stället ta ett ansvar för hela Sveriges sjukvård.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler