Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mer aggressiv sänkning av kolosterolvärden för fler grupper i nya europeiska riktlinjer för kontroll av blodfetter.

Mer aggressiv sänkning av kolosterolvärden för fler grupper i nya europeiska riktlinjer för kontroll av blodfetter.

Kolesterol pressas mer i nya riktlinjer

Ingen lägre gräns. Så kan budskapet i de nya europeiska riktlinjerna för kolesterolkontroll sammanfattas. Det riskerar bli resurskrävande för primärvården, säger en svensk expert.

Annons:
Peter M Nilsson, Lunds universitet.

Ju lägre desto bättre löd budskapet när det Europeiska kardiologisällskapet ESC tillsammans med European Atherosclerosis Society, EAS, under helgen lanserade nya riktlinjer för lipidkontroll. Mer detaljerat och med betydligt aggressivare sänkning av LDL-kolesterolet än tidigare, kan innehållet sammanfattas.

– Det är ingen tvekan om att LDL-kolesterol är kausalt relaterat till ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Fördelarna med de nya riktlinjerna är att de är uppdaterade enligt senaste evidensen som ger belägg för nyttan av sänkning hos riskindivider. Nackdelen är att de är just lipidriktlinjer och inte riktlinjer för hur man överlag ska minska den totala kardiovaskulära risken, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, efter att ha läst riktlinjerna.

En viktig skillnad från de tidigare riktlinjerna är att det i denna version står att för patienter med mycket hög risk, det vill säga mer än tio procents risk att dö inom de närmsta tio åren, är målet både ett LDL-kolesterol på 1,4 mmol/l och minst 50 procents minskning av det värde patienten har initialt.

Tidigare formulering var att målet var antingen det ena eller det andra, men nu vill man alltså halvera värdet även för patienter som ligger strax över gränsen 1,4 mmol/l. De svenska rekommendationerna är att individer med mycket hög risk ska ligga under 1,8 mmol/l.

I de nya riktlinjerna är det också fler patienter som klassas som högriskindivider. Alla med aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom, diabetes med organpåverkan, familjär hyperkolesterolemi eller allvarlig njursjukdom klassas ha hög risk, även om de inte tidigare drabbats av hjärtinfarkt eller stroke.

Nuvarande riktlinjer på området från Läkemedelsverket är från 2014.
– Det är hög tid att uppdatera dem, men jag är tveksam till om de nya riktlinjerna kommer att få stort genomslag till en början, säger han.

En anledning tror han är att det bli svårt för primärvården att vara så fokuserade på lipidnivåerna. Man tar istället hänsyn till den sammantagna riskbilden.

– För sekundärpreventiva patienter kan de mycket ambitiösa målen för lipidkontroll vara berättigade, men för den stora gruppen primärpreventiva riskpatienter bör enklare modeller provas eftersom upprepad provtagning och återbesök hos läkaren blir en påfrestning för en redan pressad primärvård, säger han.

Peter M Nilsson beskriver det som en paradox – ju mer detaljer vi har om mekanismer, behandlingseffekter och exakta värden, desto högre blir kraven på förenkling från vården.

Han själv tror att receptfria statiner till vissa riskgrupper utan krav på täta provtagningar och uppföljningar skulle kunna vara en modell att utvärdera.

I en presskommentar från ESC skriver författarna till riktlinjerna att det inte finns stöd för att det är negativt med väldigt låga LDL-värden, det finns därför ingen nedre gräns. Vidare skriver de att statiner tolereras av majoriteten av patienter och att det är ett rekommenderat behandlingsalternativ.

Ta del av riktlinjerna här.

Kommentarer