Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Svenskar genomgått bypasskirurgi först en hög användning av sekundärpreventiva läkemedel men denna minskar sedan, enligt en studie vilket riskerar en sämre prognos.

Svenskar genomgått bypasskirurgi först en hög användning av sekundärpreventiva läkemedel men denna minskar sedan, enligt en studie vilket riskerar en sämre prognos. Bild: Getty Images

Användning av mediciner minskar med tiden efter bypasskirurgi

Svenska patienter som genomgått bypasskirurgi har till en början en hög användning av sekundärpreventiva läkemedel men denna minskar sedan ”betydligt”, vilket är kopplat till sämre prognos. Det visar en ny studie från Swedeheart-registret som presenteras på ESC-kongressen i Paris.

Annons:
Erik Björklund, Södra Älvsborgs sjukhus.
Bild: Carl-Magnus Hake

− Det här fenomenet är delvis beskrivet i tidigare forskning, där man sett att sekundärpreventiva åtgärder är vanligare hos dem som genomgått ballongvidgning och stentning, jämfört med dem som genomgått kirurgi. Här tycks finnas en förbättringspotential, säger Erik Björklund, ST-läkare i kardiologi vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och doktorand vid Göteborgs universitet.

Han presenterar fynden i dag tisdag på en så kallad hotline-session på ESC-kongressen. Tillsammans med sina kollegor har Erik Björklund följt upp nästan 29 000 patienter som genomgått bypassoperation, ett ingrepp som är rekommenderat vid mer komplexa former av kranskärlssjukdom.  

Sex månader efter ingreppet konstaterar forskarna alltså att en hög andel av patienterna använde rekommenderade sekundärpreventiva läkemedel. I till exempel fallet med statiner och trombocythämmare, som acetylsalicylsyra, fanns sådan användning hos 94 och 93 procent av patienterna. Åtta år senare var motsvarande siffror nere på 77 och 80 procent.

− I vår studie ser vi ett samband mellan användning av i stort sett alla typer av sekundärpreventiva läkemedel och bättre överlevnad, främst med statiner. Sambandet är också tydligt hos patienter äldre än 75 år. Våra data är alltså ett stöd för att sådana läkemedel bör användas kontinuerligt, säger Erik Björklund.

Varför så inte är fallet kan forskarna inte säkert besvara, men de för fram två möjliga orsaker. En är att kardiologer inte lika regelbundet träffar patienterna efter bypassingrepp som efter ballongvidgning samt att bypassingreppet i sig kan vara så symtomlindrande att en del patienter skulle sluta ta sina läkemedel.

− En signal till patienterna från vår studie är att bypasskirurgi inte är en bot mot kranskärlssjukdom utan det är en sjukdom som behöver behandlas under lång tid, säger Erik Björklund.

Ett oväntat fynd i studien var att betablockare inte var kopplat till ökad överlevnad.

– Det här måste undersökas vidare. Framför allt var det överraskande att vi inte såg en minskad mortalitet hos patienter med hjärtsvikt och reducerad vänsterkammarfunktion. Samtidigt visade den enda randomiserade studien av betablockerare efter bypasskirurgi inte heller någon förbättrad överlevnad, säger Erik Björklund.

Se presentationsmaterial om studien.
Erik Björklund med flera. Secondary prevention medication after coronary artery bypass surgery and long-term mortality: A longitudinal population-based study from the SWEDEHEART registry.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler