Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Det är hög tid att växla från tarmfixering till helhetssyn”

Nu måste vi investera i en IBD-vård som beaktar hela människan, skriver företrädare för Mag- och tarmförbundet.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

För ett par veckor sedan offentliggjordes resultatet av en ny studie från Karolinska institutet, som undersöker sambandet mellan kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, och psykisk ohälsa. Studien – som delvis finansierats med ett stipendium från vår forskningsfond – är välkommen men också skrämmande. Den visar att omkring 17 procent av de barn som diagnostiseras med IBD också drabbas av psykisk ohälsa i olika former. För övriga barn rör det sig om 12 procent. I siffrorna ligger förutom en förhöjd självmordsrisk även ätstörnings- och ångestproblematik samt olika neuropsykiatriska sjukdomar.

Det är hög tid att få till en efterlängtad växling från ”tarmfixering” till helhetssyn på patienten i svensk IBD-vård.

Studien kommer ganska lägligt. Arbetet med den nationella kunskapsstyrningen som sker i samverkan mellan landets regioner under SKL:s ledning är fortfarande i uppstartsfas. Det betyder att slutsatserna av forskningsrapporten kan användas inom det nationella programområdet för mag- och tarmsjukdomar, och då i synnerhet i arbetsgruppen för inflammatoriska tarmsjukdomar. Därmed kan den nya kunskapsstyrningen redan från början utformas med beaktande av de psykiska hälsoaspekterna av IBD.

För nu måste ”stuprören” mellan gastro och psykiatri brytas! Många IBD-patienters livsöden hänger på det. Som bekant har dock denna knut under decennier visat sig vara notoriskt svår för svensk hälso- och sjukvård att lösa.

En grundläggande svårighet ligger i det förhållande att svensk hälso- och sjukvård primärt är strukturerad för att hantera specifika diagnoser med påtaglig tonvikt på specialisering.

Samsjuklighet uppmärksammas inte tillräckligt och riskerar därmed att inte behandlas på rätt sätt. Vården regerar snabbt på patientens medicinska behov men inte på de psykologiska och sociala – se rapporten Stöd på vägen från Myndigheten för vårdanalys 2018. Strukturen går djupt och baserar sig bland annat på organisation, sedvana och ekonomiska faktorer.

Motsägelsefullt nog är den rättsliga strukturen för en vård med helhetssyn på patientens sjukdomsbild, den psykiska hälsan inkluderad, faktiskt redan på plats. Vården har enligt befintlig lagstiftning en skyldighet att samordna olika insatser för patienten på ett ändamålsenligt sätt, vilket framgår av både patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Saknas gör dock mekanismer för att utkräva ansvar, utöva tillsyn och kontroll, samt följa upp efterlevnaden av lagstiftningen på området.

Den nationella kunskapsstyrningen kommer huvudsakligen att utmynna i rekommendationer i form av så kallad best practice för IBD-vården. Dessa måste givetvis följa gällande lagstiftning, men det är tveksamt om rekommendationerna kommer att vara tillräckliga för att förändra den djupt gående vårdstrukturen som nämnts ovan.

Mag- och tarmförbundet vill därför påpeka vikten av att antingen skapa en kraftfull uppföljningsfunktion kring den nationella kunskapsstyrningen inom ramen för projektet, alternativt (och kanske att föredra) att lämplig myndighet, exempelvis Inspektionen för vård och omsorg, ges i uppdrag att skapa ett uppföljnings- och kontrollsystem för patientlagens efterlevnad – se rapporten Lag utan genomslag från Myndigheten för vårdanalys 2017.

Att de inflammatoriska tarmsjukdomarna har stor påverkan på den psykiska hälsan är ingen nyhet för IBD-patienterna själva. Många av våra medlemmar har under årens lopp vittnat om den dubbla skamkänsla som IBD i kombination med psykisk ohälsa kan orsaka. Det är därför vi nu måste investera i en IBD-vård som beaktar hela människan.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler