Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Överläkaren Olaf Gräbel (i grönt) tillsammans med sitt team på Östra Sjukhuset i Göteborg.

Överläkaren Olaf Gräbel (i grönt) tillsammans med sitt team på Östra Sjukhuset i Göteborg. Bild: Daniel Stiller/Bildbyrån

Workshifting kortade kön för smärtpatienter

Genom att förändra sitt arbetssätt har Smärtcentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg lyckats att minska patienternas väntetid och fått ett bättre flöde.

Annons:

Smärtcentrum

29 medarbetare består Smärtcentrums team av. Bland annat finns fem psykologer, fyra fysioterapeuter, sex sjuksköterskor och tio läkare. Nästan ingen av dem arbetar 100 procent.

Sedan 1979 bedrivs smärtvård vid Östra sjukhuset, och smärtvården har lyckats överleva trots alla besparingskrav. Under 2008–2009 lades flera smärtvårdsverksamheter ner i Göteborgsområdet. Senare har flera smärtcentra stängts ner inom hela Västra Götalandsregionen.

För två år sedan fick Smärtcentrum på Östra sjukhuset ansvar att ta hand om patienter från hela Sahlgrenska universitetssjukhuset med avancerad akut- och cancersmärta. Året efter utökades det med ett öppenvårdsuppdrag för smärtbehandling.

– Verksamheten ökade successivt och under flera år, men vi arbetade kvar i den gamla strukturen. Vi hade inte klart för oss vad vi kunde erbjuda, till vilka av våra patienter och när. Därför började vi fundera på hur vi kunde tydliggöra våra erbjudanden, säger Olaf Gräbel, överläkare och chef för Smärtcentrum.

Alla medarbetare har involverats i processen och enheten har tagit hjälp av logistiker och verksamhetsutvecklare för en effektiv arbetsprocess. Tillsammans har de skapat en ny organisation genom kontinuerligt arbete i större och mindre arbetsgrupper med återkoppling till hela teamet under processens gång, enligt Olaf Gräbel.

– Vi hade inget givet mål hur vi skulle förbättra verksamheten. Förändringarna som sedan genomfördes var därför inget som hade beslutats uppifrån, säger Olaf Gräbel.

Förändringsarbetet resulterade i att Smärtcentrum införde bättre strukturer i sin verksamhet. Väntetiderna har minskat betydligt genom bland annat workshifting, där vissa första bedömningar av patienter görs av en sjuksköterska i stället för en läkare. Sjuksköterskan samlar information av patienten som sedan ligger till grund för en helhetsbedömning i teamet. De anställda började också arbeta i team kring patienterna för att korta ner patienternas väntetider mellan olika insatser och därmed korta den totala behandlingstiden.

– Just nu får vi 900–1 000 remisser per år, men har inte resurser att ta emot alla utan bara 50–60 procent. Övriga patienter erbjuds råd via remissvar, säger Olaf Gräbel.

– Patienter med långvarig smärta har ett stort lidande, som enligt flertalet studier liknar cancerpatienters. Det finns i de alla flesta fall inget bot. Smärtpatienter blir ofta ifrågasatta och lever ett begränsat liv, säger Olaf Gräbel, som själv arbetar på halvtid som narkosläkare.

Förhoppningen är att patienterna ska kunna komma tillbaka till sitt liv och kanske kunna börja arbeta igen.

– Tyvärr har många av landets smärtcentra lagts ner efter att eldsjälar har gått i pension. En nationell utredning 2016 kom fram till att smärtvård generellt är ostrukturerad och eftersatt i hela landet, säger han.

I rapporten nämndes Västa Götalandsregionen och Region Stockholm som negativa exempel eftersom de bland annat saknade en övergripande organisation, samordnade insatser och klara remissvägar för smärtvård.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler