Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Tobias Andersson, specialist i allmänmedicin vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral i Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin, är försteförfattare till en studie som presenteras som poster vid EASD-kongressen i Barcelona.

Tobias Andersson, specialist i allmänmedicin vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral i Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin, är försteförfattare till en studie som presenteras som poster vid EASD-kongressen i Barcelona. Bild: Petra Hedbom

Nya data om sociekonomi som riskmarkör

Primärvårdspatienter med högt blodtryck som får diabetes får en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, enligt svenska data. Men låg socioekonomisk status tycks driva risken betydligt mer.

Annons:

Det är väl känt att det finns en koppling mellan socioekonomisk status och risken drabbas av en rad olika sjukdomar. Det är också känt att både högt blodtryck och diabetes var för sig ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Nu har svenska forskare tittat specifikt på patienter med hypertoni och som vårdas i primärvården och sett att om dessa också drabbas av diabetes så ökar risken för dessa båda sjukdomar. För hjärtinfarkt var riskökningen 24 procent och för stroke 17 procent, enligt resultaten som presenteras som en poster vid den pågående EASD-kongressen i Barcelona.

– Det här ligger i linje med vad andra studier visat och bekräftar vikten av att vi behandlar patienter med högt blodtryck och diabetes, som främst finns i primärvården, för att försöka undvika ytterligare sjukdom, säger Tobias Andersson, specialist i allmänmedicin vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral i Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin.  

När forskarna gick vidare och undersökte associationen med inkomstnivå och utbildningslängd så ökade risken betydligt. Låg inkomst tycks ge den kraftigaste riskökningen. 

Patientgruppen med lägst inkomst som också fick diabetes tycks enligt studien ha ungefär dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med gruppen utan diabetes och med hög inkomst.

– Det stärker bilden som jag har av det kliniska arbetet och är en tydlig signal om att vi i primärvården behöver vara extra nogsamma när vi möter den här patientgruppen. Patienter med diabetes ska alltid behandlas multifaktoriellt men här kan det behövas tätare uppföljningar och mer stöd, säger Tobias Andersson som är på plats i Barcelona för att presentera resultaten.

Studien bygger på registerdata från 63 000 patienter i Skaraborg och Stockholm från Swedish primary care cardiovascular database. De inkluderades vid tillfället då de fick diagnosen hypertoni och följdes tills de drabbades av hjärtinfarkt eller stroke, eller som mest i elva år. Forskarna korrigerade för andra riskfaktorer som exempelvis rökning, blodtrycksnivå, BMI, ålder och kön.

– Ur ett folkhälsoperspektiv kan det vara viktigt att satsa extra på mottagningar i utsatta områden och arbeta med både behandling och livsstilsförändringar, säger Tobias Andersson.

Läs mer i abstract: Tobias Andersson med flera. The impact of diabetes, educational level and income on the risk for myocardial infarction and ischemic stroke in a hypertensive primary care population.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler