David Nathanson. Bild: Petra Hedbom
David Nathanson. Bild: Petra Hedbom
Fördel för semaglutid som tillägg
Både viktnedgång och sänkning av HbA1c var större för patienter med typ 2-diabetes som fick tillägg med semaglutid jämfört med canagliflozin enligt en ny studie.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.
I dag används både GLP-1-analoger och SGLT2-hämmare som tillägg hos patienter med typ 2-diabetes som inte fick tillräcklig glukoskontroll med metformin.
I samband med den pågående diabeteskongressen EASD, publiceras data där de metabola effekterna blev bättre med GLP-1-analogen semaglutid än SGLT2-hämmaren canagliflozin hos patienter med typ 2-diabetes.
Totalt ingick 788 patienter som slumpades till att antingen få injektioner med semaglutid en gång i veckan, eller oralt canagliflozin en gång dagligen. Samtliga behandlades med metformin sedan innan.
Enligt resultaten, hade deltagarna i semaglutidgruppen sänkt sitt HbA1c med 5 mmol/mol mer än de i canagliflozingruppen.
Som sekundärt effektmått tittade jämfördes också viktnedgång i de båda grupperna. Här såg man också en fördel för semaglutid. Dubbelt så många tappade minst 10 procent mer i vikt i den gruppen jämfört med canagliflozin.
– Det är en välgjord studie som studerar två läkemedel som internationellt sett är högt rekommenderade som tilläggsbehandling till metformin men som i nuläget har en begränsad användning i Sverige. Båda preparaten är intressanta då de har effekt på kardiovaskulär sjuklighet säger David Nathanson, diabetolog på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och ordförande för Svensk Förening för Diabetologi.
Biverkningsprofilen skiljer sig år mellan läkemedelsklasserna och det var 47 procent av de som behandlades med semaglutid som fick gastrointestinala biverkningar och ca 10 procent som hade kräkningar.
– När man väljer mellan dessa preparat får man ta hänsyn till patientens kliniska profil och om patienten föredrar injektion en gång i veckan eller tablett, säger David Nathanson, som är på plats på kongressen i Barcelona.
Han påpekar också att den aktuella studien inte tittat på skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan grupperna. Tidigare studier har visat att båda läkemedelsklasser ger en hjärt-kärlskyddande effekt men att det i nuläget inte finns någon studie som jämför preparaten med avseende på detta.
Den belgiske forskaren André J Scheen skriver i en tillhörande kommenterande artikel att den kliniska bilden är mer komplicerad än långtidsblodsocker och viktnedgång, som biverkningar och pris. Slutligen skriver han att den aktuella studien inte räcker till att påverka kliniska riktlinjer om vilken av behandlingarna som är att föredra.
Studien finansieras av Novo Nordisk som marknadsför semaglutidläkemedlet Ozempic.
Läs mer i abstract:
Ildiko Lingvay med flera. Efficacy and safety of once-weekly semaglutide versus daily canagliflozin as add-on to metformin in patients with type 2 diabetes (SUSTAIN 8): a double-blind, phase 3b, randomised controlled trial. Lancet Diabetes & Endocrinology, publicerad online 17 september 2019. DOI:10.1016/S2213-8587(19)30311-0
Kommentarer