Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Monica Bergqvist, Ann-Christin von Vogelsang, Anette Forsell, Elisabeth Bos Sparén, Eva Joelsson Alm, Helena Thulin, Hilde Ingebretsen, Kaija Seijboldt, Lena Swedberg, Marina Stenbäck, Melissa Kotte, Pia Brasch Wester, Therése Johansson, Ulrika Olsson Jansen och Ulrika Persson.

Monica Bergqvist, Ann-Christin von Vogelsang, Anette Forsell, Elisabeth Bos Sparén, Eva Joelsson Alm, Helena Thulin, Hilde Ingebretsen, Kaija Seijboldt, Lena Swedberg, Marina Stenbäck, Melissa Kotte, Pia Brasch Wester, Therése Johansson, Ulrika Olsson Jansen och Ulrika Persson.

”Omvårdnaden är osynlig i ny organisation för kunskapsstyrning”

Det spelar ingen roll hur skicklig kirurgen är eller hur verksamma läkemedlen är om patienten inte får en omvårdnad, skriver 29 sjuksköterskor verksamma i Region Stockholm.

 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Under 2018 påbörjades etableringen av ett nationellt system för kunskapsstyrning med syfte att skapa en jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. ”Bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient” är visionen med kunskapsstyrningen. I dag har 24 nationella programområden, NPO, bildats, till exempel NPO hjärt- och kärlsjukdomar och NPO hud- och könssjukdomar. Inom respektive NPO finns sakkunniga med bred kompetens inom fältet och representation från samtliga sjukvårdsregioner. 

De nationella programområdena, som speglas regionalt, är indelade utifrån organ- eller nivåstruktur med fokus på medicinsk kompetens. Ledamöterna i programområdena är till nästan 90 procent läkare och endast 7 av 170 (4 procent) är sjuksköterskor med omvårdnadskompetens.  

Entydig forskning visar att ju fler sjuksköterskor som deltar i patientnära vård, desto färre komplikationer för de personer som vårdas. Det är också bevisat att fler sjuksköterskor med hög kompetens resulterar i färre vårddagar, lägre dödlighet och lägre kostnader. Vi kan inte bedriva säker vård med hög kvalitet utan sjuksköterskor och vi kan inte heller driva en kunskapsstyrningsorganisation där det är brist på omvårdnadskompetens. 

Omvårdnad är en egen profession där sjuksköterskan självständigt bedömer, beslutar, ordinerar och utvärderar resultat. Omvårdnad får patienten att överleva och bli så självständig som möjligt med hög livskvalitet efter ett ingrepp, en operation eller en svår sjukdom. 

Det spelar ingen roll hur skicklig kirurgen är eller hur verksamma läkemedlen är om patienten inte får en omvårdnad som exempelvis tillgodoser andning, nutrition, att trycksår undviks, att inga infektioner tillstöter och att läkemedlen administreras och utvärderas korrekt. 

Evidensbaserad omvårdnad är en förutsättning för patientsäkerhet. Viktig forskning pågår inom en rad omvårdnadsområden och det är nödvändigt att denna forskning implementeras i vården. Det krävs omvårdnadskompetens i kunskapsstyrningsorganisationen för att säkerställa att omvårdnadsperspektivet beaktas när nationella kunskapsstöd, vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsindikatorer tas fram. 

Att utesluta omvårdnadskompetensen från vårdens kunskapsstyrningsorganisation kan få förödande konsekvenser för patienterna. Om ett stort kunskapsfält saknas innebär det att flera viktiga områden aldrig uppmärksammas eller prioriteras och resurser för dessa områden kommer då inte att tillsättas.

Vårdsakkunniga sjuksköterskor i Region Stockholm yrkar därför på att:

  • Omvårdnadskompetens i form av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor tillsätts i varje NPO och att omvårdnaden synliggörs i uppdragsbeskrivningen för respektive NPO.

Vi som undertecknat denna debattartikel är alla legitimerade sjuksköterskor verksamma i Region Stockholm:

Monica Bergqvist, ordförande omvårdnads-rådet, med dr.
Anne Berger, vårdsakkunnig internmedicin.
Elisabeth Bos Sparén, vårdsakkunnig allmänmedicin, med dr.
Anna Lena Brantberg, vårdsakkunnig ortopedi.
Pia Brasch Wester, vårdsakkunnig barn och ungdom.
Marianne Eduards, vårdsakkunnig astma/allergi/KOL.
Louise Egberg, vårdsakkunnig kirurgi, med dr.
Anette Forsell, vårdsakkunnig mag- och tarmsjukdomar.
Hilde Ingebretsen, vårdsakkunnig hud- och könssjukdomar. 
Eva Joelsson-Alm, vårdsakkunnig anestesi-intensivvård, med dr.
Therése Johansson, vårdsakkunnig geriatrik.
Melissa Kotte, vårdsakkunnig tumör/hematologi. 
Karolina Krakau, vårdsakkunnig rehabilitering och habilitering, med dr.
Eva Kristensen, vårdenhetschef Södersjukhuset.
Monica Ohlsson, vårdsakkunnig hjärt- och kärlsjukdomar, fil mag.
Maria Oldmark, vårdsakkunnig njurmedicin.
Ulrika Olsson Jansen, vårdsakkunnig hälsofrämjande arbete.
Marie-Louise Orton, doktorand, barnmorska, chefsjuksköterska, Karolinska universitetssjukhuset.
Ulrika Persson, vårdsakkunnig tumörsjukdomar.
Susanne Pettersson, vårdsakkunnig reumatologi, med dr.
Anneli Sandberg, före detta vårdsakkunnig infektion, hygiensjuksköterska.
Anna Schandl, med dr, före detta chefsjuksköterska Karolinska universitetssjukhuset.
Kaija Seijboldt, distriktssköterska, master of science, vårdutvecklingsledare inom diabetes, Akademiskt primärvårdscentrum.
Marina Stenbäck, vårdsakkunnig diabetes.
Lena Swedberg, med dr, omvårdnadschef Södertälje sjukhus.
Anna Thulin, vårdsakkunnig RPO infektion.
Helena Thulin, vårdsakkunnig urologi, med dr.
Ann-Christin von Vogelsang, vårdsakkunnig nervsystemets sjukdomar, med dr.
Ann Ödlund Olin, vårdutvecklingsledare Karolinska universitetssjukhuset, med dr.

Referenser:
Aiken, LH med flera: Post-operative mortality, missed care and nurse staffing in nine countries: A cross-sectional study. Lancet, 2014.
Ball, JE med flera: Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. International Journal of Nursing Studies, 2018.

 

 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler