
Mikael Rydén. Bild: Pera Hedbom

Mikael Rydén. Bild: Pera Hedbom
Nytt stöd för att linagliptin inte skadar hjärtat
Både DPP4-hämmaren linagliptin och SU-preparatet glimepirid är säkra ut hjärtkärlsynpunkt för patienter med typ 2-diabetes och förhöjd kardiovaskulär risk, enligt en randomiserad studie.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.

Redan under den amerikanska diabeteskongressen ADA i juni släpptes resultat från den aktuella studien, Carolina. Nu presenteras den i sin helhet under EASD-kongressen och samtidigt sker publicering i tidskriften Jama.
DPP4-hämmare är en ny läkemedelsklass och en internationell forskargrupp bakom studien ville undersöka om linagliptin (Trajenta) är kardiovaskulärt säker för den aktuella patientgruppen. I en tidigare studie, där läkemedlet har jämförts med placebo, har resultat talat för det.
Nu valde man i stället att jämföra DPP4-hämmaren med glimepirid (Glimepirid Actavis) som ingår i en betydligt äldre klass av läkemedel, sulfonureider. De benämns också som SU-preparat.
I studien deltog fler än 6 000 vuxna patienter med typ 2-diabetes och en förhöjd kardiovaskulär risk. De lottades till att få DPP4-hämmaren eller SU-preparatet som tillägg till standardbehandling. Uppföljningstiden pågick i sex år i snitt.
Resultaten visar att det inte fanns någon statistisk säkerställd skillnad mellan behandlingsgrupperna när det kom till det kombinerade primära effektmåttet som var första fallet av kardiovaskulär död, icke dödlig hjärtinfarkt eller icke dödlig stroke. Siffran låg på 11,8 procent för dem som hade fått linagliptin och 12 procent i gruppen som hade fått glimepirid.
– Fynden ger stöd för att linagliptin är ett säkert val för den här relativt sjuka patientgruppen och att behandlingen inte ökar risken för allvarlig hjärt-kärlsjukdom, säger Mikael Rydén som är professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
En betydligt högre risk för hypoglykemi, alltså ett onormalt lågt blodsocker, sågs bland patienter som hade fått SU-preparatet. Inom denna grupp var även viktökningen något större. Dessa fynd var inte förvånande på något sätt, menar Mikael Rydén som understryker att det är kända biverkningar med behandlingen.
Fynden från Carolina talar också för att glimepirid inte tycks ökar risken för kardiovaskulära händelser, och det var något överraskande menar Mikael Rydén.
– Det har länge debatterats om sulfonureider kan förvärra risken för hjärt-kärlsjukdom. Men så tycks alltså inte fallet vara för just glimepirid som är det mest använda SU-preparatet inom svensk sjukvård. Frågan är om effekten som ses här gäller för hela läkemedelsklassen, säger han.
Till studien rekryterades patienter med relativt tidiga former av typ 2-diabetes. Det är därmed inte säkert att resultaten kan appliceras på patienter med mer avancerad sjukdom, skriver forskarna och lyfter det som en svaghet med sina fynd.
Deltagarna var i snitt 64 år gamla och de kom från 43 länder. Studien har finansierats av läkemedelsföretagen Boehringer Ingelheim och Eli Lilly.
Läs mer i abstract:
Julio Rosenstock med flera. Effect of Linagliptin vs Glimepiride on Major Adverse Cardiovascular Outcomes in Patients With Type 2 Diabetes The CAROLINA Randomized Clinical Trial. Jama, publicerad online den 19 september 2019. DOI: 10.1001/jama.2019.13772
Kommentarer
Regler för kommentarer
Dagens Medicin vänder sig till yrkesverksamma inom sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.
Regler för kommentarer
För Dagens Medicins kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och skribenterna är själva ansvariga för innehållet. Vi accepterar inte personliga angrepp på enskilda individer, och inte heller nedsättande omdömen om kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Språket ska vara vårdat – inläggen får inte innehålla svordomar. Dagens Medicin förbehåller sig rätten att stryka delar av eller hela inlägg som inte uppfyller dessa regler, samt inlägg som inte tillför diskussionen något. Kommersiella budskap och spam raderas. Kommentarerna granskas flera gånger dagligen.
Om du anser att ett inlägg inte uppfyller dessa regler, anmäl kommentaren till moderator via länken "Anmäl kommentar".
Du får vara anonym, men du måste skriva en signatur.