Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Margareta Hellgren är specialistläkare i allmänmedicin vid Närhälsan Södra Ryd vårdcentral i Skövde. Här på plats under EASD i Barcelona.

Margareta Hellgren är specialistläkare i allmänmedicin vid Närhälsan Södra Ryd vårdcentral i Skövde. Här på plats under EASD i Barcelona. Bild: Petra Hedbom

Betaceller och diabetessjuka tonåringar gör avtryck

En session om betacellers betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes lyfts som en av höjdpunkterna när Margareta Hellgren, specialistläkare i allmänmedicin, listar favoriter från årets EASD-kongress.

Annons:

Årets Claude Bernard Lecture hade fokus på betacellerna och dess funktion. Det är känt att en patient som drabbas av typ 2-diabetes inte bara utvecklar insulinresistens utan även defekta betaceller.

Här lyfte Steven Kahn, professor vid University of Washington i Seattle, att det finns en viktig balans mellan insulinresistens och betacellsfunktion.

– Hur väl betacellerna fungerar är något mer avgörande än insulinresistens för uppkomsten av typ 2-diabetes. De som har funktionella betaceller utvecklar inte sjukdomen i samma utsträckning, säger Margareta Hellgren som till vardags är verksam vid Närhälsan Södra Ryd vårdcentral i Skövde.

Under föreläsningen kom det även fram att betacellerna inte tycks må särskilt bra av långvarig behandling med sulfonureider, så kallade SU-preparat.

– Den här typen av läkemedel fungerar bra till en början och piskar på betacellerna att producera mer insulin. Men över tid försämras deras funktion av medicineringen. Samma bild ses inte vid behandling med exempelvis metformin som snarare avlastar betacellerna, säger Margareta Hellgren.

Hon vill även lyfta fram en analys om SGLT2-hämmaren empagliflozin (Jardiance) som kan användas vid typ 2-diabetes. Nyare data talar för att läkemedlet även har god effekt på njursvikt, och det verkar gälla oavsett om diabetespatienten har albuminuri eller inte. Albuminuri betyder att proteiner läcker ut i urinen, vilket är ett tecken på njurskada.

– Tidigare har man trott att behandlingen främst ska ges till patienter som redan har proteiner i urinen. Fast SGLT2-hämmaren verkar alltså ha god effekt både på dem med och utan albuminuri, säger Margareta Hellgren.

Hon har även besökt en intressant presentation om GLP 1-analogen liraglutid (Victoza), en annan glukossänkande behandling vid typ 2-diabetes. Här har ett internationellt forskarlag undersökt om man vågar ge GLP 1-analogen till barn och tonåringar med sjukdomen. De flesta studier som gjorts av läkemedlet är utförda på vuxna patienter.

I den randomiserade studien ingick 135 deltagare, mellan 10 och 17 år, med typ 2-diabetes.

– Resultaten visar att unga fick samma goda glukossänkande effekt som vuxna utan att andelen biverkningar blev högre. Det verkar därmed inte finnas någon förhöjd risk med att ge läkemedlet till barn och tonåringar, säger hon.  

Margareta Hellgren har även fastnat för en dansk randomiserad studie om prediabetes. I studien ingick 120 överviktiga personer med nedsatt glukostolerans, ett förhöjt fasteglukos samt ett högt HbA1c, alltså långtidsblodsocker.

De hade lottats till behandling med SGLT2-hämmaren dapagliflozin, behandling med metformin eller livsstilsintervention. Det fanns även en kontrollgrupp där deltagarna inte fick någon form av intervention.

Efter en uppföljning på 26 veckor fann forskarna att deltagarnas glukosmetabolism förbättrades med både dapagliflozin, metformin och livsstilsinterventionen. Däremot drabbades många av biverkningar i de två läkemedelsgrupperna.

– Nästan hälften av dem som hade medicinerats fick biverkningar av ett eller annat slag. Så frågan är om de här relativt friska personerna ska rekommenderas något annat än träning som samtidigt har gynnsamma effekter på hjärta och blodkärl? Det tycker jag faktiskt inte, utan här bör fortfarande livsstil vara den primära behandlingen.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler