Elin Dybjer, doktorand vid Lunds universitet, på plats under diabeteskongressen EASD. Bild: Petra Hedbom
Elin Dybjer, doktorand vid Lunds universitet, på plats under diabeteskongressen EASD. Bild: Petra Hedbom
Pusselbit om diabetes och kognitiv svikt
Vissa biomarkörer för diabetes kopplas till ökad risk för kognitiv svikt i en svensk studie. Resultaten är en del i att förstå kopplingen mellan diabetes och hjärnan.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.
Det är känt att diabetes ökar risken att drabbas av kognitiv svikt och demens. Risken att drabbas av demens är ungefär dubbelt så stor bland individer med diabetes som de utan sjukdomen.
För att försöka ta reda på vad det är som driver detta, har en grupp forskare från bland annat Lunds universitet mätt en rad biomarkörer som är typiska för diabetes, och tittat på ett tvärsnittssamband mellan dessa och deltagarnas resultat i kognitiva tester.
Elin Dybjer, doktorand vid Lunds universitet, är på plats på diabeteskongressen EASD för att presentera resultaten. Deras slutsats är att höga nivåer av de blodsockersänkande inkretinerna GLP 1 och GIP samt av glukagon hos deltagarna kan kopplas till bättre resultat på de kognitiva testerna.
– Det finns inte så många studier som undersökt kopplingen med hur diabetes påverkar hjärnan så detta är en pusselbit, säger hon.
Deltagarna i studien kommer från kohorten Malmö diet and cancer study och inkluderades när de var i 60-årsåldern. De kognitiva testerna utfördes när de var i snitt 72 år. Testerna som använts är så kallade MMSE som används för att screena för demens samt ett uppmärksamhetstest.
Forskarna har justerat för en rad faktorer som ålder, kön, livsstilsfaktorer och kardiovaskulära riskfaktorer.
Elin Dybjer påpekar att det har hänt mycket inom behandling av diabetes de senaste 10-15 åren och att detta förhoppningsvis kommer att leda till att de kognitiva komplikationerna av diabetes minskar.
– I tidigare forskning har vi sett att kognitionen påverkas redan vid prediabetes så slutsatsen är att detta är ännu ett tecken som visar att det är viktigt att kontrollera sin diabetes. Inte minst då diabetesrelaterad kognitiv svikt är ett problem som väntas öka med en åldrande befolkning och ökad förekomst av övervikt och diabetes, säger hon.
Under EASD presenteras även annan forskning på temat diabetes och hjärnan. Bland annat Carolina cognition, där ingen skillnad i kognitiv svikt sågs i en jämförelse mellan linagliptin och glimepirid, och en mindre rumänsk studie som pekar mot att patienter med diabetes typ 2 som behandlas med inkretiner får en bättre bevarad kognition.
Läs mer i abstract:
Kommentarer