Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Den digitala enkäten testas på ett 40-tal enheter i Sverige, både inom primärvård och sjukhusvård.

Den digitala enkäten testas på ett 40-tal enheter i Sverige, både inom primärvård och sjukhusvård. Bild: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Stöd för svensk diabetesenkät

Svensk data stärker bilden av att en ny digital enkät fungerar väl och både fångar hur diabetespatienten mår och vilket stöd denne får i sin sjukdom.

Annons:
Maria Svedbo Engström är sjuksköterska och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Bild: David Bicho

Maria Svedbo Engström, sjuksköterska och doktorand vid Sahlgrenska akademin, presenterade fynden under EASD-kongressen. Hon är även försteförfattare till den aktuella studien. 

– Våra resultat talar för att diabetesenkäten har ett centralt innehåll och att den ger viktig information till sjukvården om hur vuxna med sjukdomen faktiskt har det, säger hon.

Enkäten, som är en del av Nationella diabetesregistret, riktar sig till patienter med båda formerna av diabetes. Dagens Medicin har tidigare skrivit om webbverktyget som i nuläget testas på ett 40-tal enheter i Sverige, både inom primärvård och sjukhusvård.

De svenska forskarna ville närmare undersöka hur väl diabetesenkäten fungerar i praktiken. I studien har den jämförts med en mer generell självskattningsenkät om livskvalitet och som kallas SF-36, Short form health survey.

Resultaten antyder att diabetesenkäten ringar in flera centrala delar som inte kommer fram med SF-36.

– Det handlar om betydelsefulla aspekter, exempelvis om patienten får tillräckligt bra stöd från vården eller om man känner oro kring sin sjukdom. Sådan viktig information fångas alltså inte med den mer generella enkäten, säger Maria Svedbo Engström och fortsätter:

– Samtidigt ser vi att diabetesenkäten även täcker flera delar som ingår i SF-36, såsom välmående samt sinnesstämning och energinivå.   

De två enkäterna skickades ut till nästan 5 000 patienter totalt sett, och fördelningen var jämn mellan de två diabetesformerna. Svarsnivån låg på 55 procent.

– Våra resultat speglar ju specifikt dessa individer som kanske var mer motiverade än genomsnittet, eftersom de tog sig tid att delta i studien. Det kan därmed ha blivit ett visst urval av patienter, säger Maria Svedbo Engström och lyfter det som en svaghet med fynden.  

Just nu arbetar hon och forskarkollegorna med hur diabetesenkäten bäst ska kunna implementeras i svensk sjukvård, och förhoppningen är att den ska spridas över hela landet på sikt.

De som hade typ 1-diabetes och deltog i studien var i snitt 49 år gamla, medan de som hade typ 2-diabetes i snitt var 67 år gamla. 

Läs mer här:

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler