Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Carina Elmqvist, docent, vetenskaplig ledare CISA och Anders Svensson, fil dr, biträdande vetenskaplig ledare Centrum för interprofesionell samverkan inom akut vård, CISA.

Carina Elmqvist, docent, vetenskaplig ledare CISA och Anders Svensson, fil dr, biträdande vetenskaplig ledare Centrum för interprofesionell samverkan inom akut vård, CISA.

”Vi vill ha en statlig nationell översikt över mobil vård”

Den mobila vården behöver definieras nationellt och bli en egen organisationsform och vårdnivå, skriver företrädare från Centrum för interprofessionell samverkan inom akut vård.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Var vill du vårdas när du blir sjuk? Är det dags att radikalt omforma dagens hälso- och sjukvårdssystem så att möjligheter till mobil vård utnyttjas till fullo? 

Mobil vård innebär en rörlig vård som kommer till den hjälpsökande och inte tvärtom. En vård där olika organisationer samverkar i form av interprofessionella vårdteam som ett komplement till den traditionella vården. En mobil vård handlar inte om gränser eller om var ansvaret börjar och slutar. Mobil vård är ett kulturarbete utifrån den hjälpsökandes behov som handlar om samsyn, sambruk och samarbete över organisations- och professionsgränserna.

Svensk hälso- och sjukvård håller hög standard vad gäller innehåll och kompetens vid internationella jämförelser, med en styrka i en välutbildad personal. Omorganisationer pågår fort-löpande inom respektive vårdnivå för att utveckla den egna specialiteten. Detta befäster dessvärre existerande stuprörstänkande som i sin tur förhindrar en utveckling av transparens och samverkan mellan organisationer.

Dagens sjukvård är alltför uppdelad i såväl organisatorisk som diagnostisk tillhörighet inom de lagstadgade vårdnivåerna; kommunal, primär- och slutenvård. Vidare finns en komplex bild att hantera; en uppdelad fragmenterad vårdorganisation, brist på vårdpersonal, minskat antal vårdplatser och samtidigt en växande befolkning.

För att möta det växande sjukvårdsbehovet behövs en ökad tillgänglighet och en sammanhållen vårdkedja med vård närmare hemmet. Utmaningen ligger i att tänka lateralt och utgå från det reella medicinska och sociala behovet, det vill säga bort från ett organisationscentrerat till ett människocentrerat arbetssätt. Med andra ord hur och var människor bäst kan erbjudas vård efter behov och egna preferenser.

Genom att nyttja vårdpersonalens kompetens långt fram i beslutskedjan, det vill säga tidig prioritering nära den hjälpsökande med hjälp till rätt form av vård, finns stora vinster att hämta på individ-, organisations- och samhällsnivå. Ett patientnära arbetssätt möjliggör att aktörer i olika organisationer omgående får samverka när ett akut behov uppstår, vilket i sin tur möjliggör en tidig identifiering och ett beslutsfattande om vilken vårdnivå som är bästa möjliga för den enskilda individen i den unika situationen.

Den mobila vården runt om i Sverige presenterar i dag entydigt goda resultat, där så kallade mobila team framgångsrikt arbetar med att möta människors behov av en sammanhållen vård. Ett gott exempel är Ängelholms kommun där samarbetet mellan kommunal sjukvård och primärvård utökats med specialister under samma organisation. Resultatet tyder på en effektiviserad vård genom en förbättrad planering av vård och bistånd med en snabbare placering av patienter på rätt nivå.

Forskning visar att den mobila vården:

  • Stärker den hjälpsökandes röst.
  • Inger trygghet för både patient och närstående.
  • Tydliggör en personcentrerad vård.
  • Minskar stigmatisering och lidande.
  • Minskar behovet av sluten vård.
  • Skapar en bättre arbetsmiljö.
  • Kan ge positiva samhällsekonomiska effekter.

Den mobila vården som definierat begrepp är dessvärre ännu inte fastställd på nationell basis, vilket bland annat medfört att den har haft svårt med sin etablering. Detta beror framförallt på kravet på ett samarbete mellan de tre vårdnivåerna, vilket sällan prioriteras i samband med en organisations utveckling och förändring. I dag bedrivs en påtaglig kunskaps-utveckling inom området men den behöver presenteras och samordnas mellan organisationerna, och inte minst synliggöras vad gäller nyttoeffekter på individ-, organisations- och samhällsnivå.

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

  • Att en nationell statlig översyn görs över befintliga modeller för mobil vård, då de goda exemplen är värda att sammanställa och ta lärdom av.
  • Att en definition av mobil vård skapas.
  • Att den mobila vården blir en egen organisationsform och vårdnivå.
  • Att regioner och kommuner i samverkan planerar för gemensamma tjänster riktade mot en utveckling av mobil vård i olika former, där också resurser flyttas ut närmare den hjälpsökande.
  • Att interprofessionell utbildning inom området mobil vård skapas, där olika kompetenser kan integreras i ett gemensamt arbetssätt.
  • Att forskning inom mobil vård blir ett prioriterat område tillsammans med följeforskning i samband med etablering av olika modeller för mobil vård. 

För operativa gruppen, styrgruppen och vetenskapliga rådet vid Centrum för interprofessionell samverkan inom akut vård (CISA), Linnéuniversitetet:

Carina Elmqvist, docent, vetenskaplig ledare CISA
Anders Svensson, fil dr, biträdande vetenskaplig ledare CISA
Stefan Engdahl, verksamhetschef, ambulanssjukvården, Region Kronoberg
Elin-Sofie Forsgärde, doktorand, Linnéuniversitetet
Bengt Fridlund, senior professor, Linnéuniversitetet
Lisa Kurland, professor, akutsjukvård, Örebro universitet
Therese Ledel, platschef, SOS Alarm, Växjö
Uno Lundberg, vd Falck Emergency Sverige

Referenser:

Andreasson, S, Teske, C, Forsgärde, E.S & Elmqvist, C. (2019). Vård i rörelse – En kvalitativ intervjustudie om erfarenheter av den mobila vården. Växjö: Magisteruppsats, Linnéuniversitetet.

Gonçalves-Bradley, D.C, Iliffe, S, Doll, H.A, Broad, J, Gladman, J, Langhorne, P, Richards, S.H & Shepperd, S. (2017). Early discharge hospital at home. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 6. Art. No.: CD000356.

 Lindblad, T. (2016). Sammanhållen vård i Ängelholm. Läkartidningen, 113:D46I.

Shepperd, S, Iliffe, S, Doll, H.A, Clarke, M.J, Kalra, L, Wilson, A.D. & Gonçalves-Bradley, D.C. (2016). Admission avoidance hospital at home. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 9. Art. No.: CD007491.

Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg om äldre: lägesrapport 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2017). En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat: öppna jämförelser 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.

Statens Offentliga Utredningar. (2016). Effektiv vård: slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer. 

Statistiska Centralbyrån. (2016). Sveriges framtida befolkning 2016 – 2060 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Elin-Sofie Forsgärde, Akutsjukvårdens vårdvägar och beslutsstöd som syftar till optimal vård av patienter >65 år. Linnéuniversitetet, Växjö, Avhandling i manus.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler