Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Socialstyrelsen utesluter inte att man kan behöva agera efter att debatten om de apatiska barnen blossat upp igen.

Socialstyrelsen utesluter inte att man kan behöva agera efter att debatten om de apatiska barnen blossat upp igen. Bild: Adam Wrafter/Bildbyrån

Kräver att råd om apatiska barn ses över

Läkare kräver nu att råden om hur vården ska hantera apatiska barn ses över. Socialstyrelsen utesluter inte att man kan behöva agera efter att debatten om de apatiska barnen blossat upp igen.

Annons:

Efter att två tidigare flyktingbarn har trätt fram och berättat om hur de blev tvingade av sina föräldrar att spela apatiska kräver nu läkare som TT talat att råden om hur vården ska hantera apatiska barn ses över.

– Den medicinska professionen har ett ansvar att förhindra fler fall i den mån det är möjligt, säger Karl Salin, barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

I ett uppmärksammat reportage i tidningen Filter beskriver två tidigare flyktingbarn hur de tvingats spela apatiska genom fysiskt våld och svält från föräldrarnas sida, för att öka chanserna till uppehållstillstånd i Sverige. Läkarna hittade dock aldrig några fel.

– Jag bad till Gud varje gång att någon skulle säga till min pappa: "Vad håller ni på med, din unge är ju frisk?" De var ju utbildade läkare, de måste ha fattat. Men ingen sade något, berättar ett av barnen, som numera är en vuxen man, i Filter.

Reportaget har väckt en het debatt. Flera läkare är kritiska till hur vården av apatiska barn har bedrivits och fortfarande bedrivs.

De senaste åren har mellan 100 och 150 barn årligen vårdats för uppgivenhetssyndrom, som är den term som används för tillståndet. Det är nästan lika många som under den mest intensiva perioden för 15 år sedan.

Läkare som TT har pratat med anser att Socialstyrelsens nuvarande vägledning om apatiska barn bör skrotas.

– Den måste göras om och jag tycker att man ska göra det omedelbart, säger Sven Román, barn- och ungdomspsykiatriker i Stockholm.

Han har själv gjort orosanmälningar till socialtjänsten då han varit övertygad om att barn tvingats simulera. I dag bedömer han att det rör sig om ett tresiffrigt antal barn som genom åren tvingats att spela sjuka. Samtidigt säger han att det handlar om ”en del fall” av de sjuka barnen.

– Vi påstår ju inte att alla är utsatta – det har ingen påstått – men vi kunde ju se en del fall, säger han.

Att alla apatiska barn skulle ha simulerat är praktiskt taget uteslutet, enligt barnläkaren Karl Sallin.

– Det finns barn som vårdats på sjukhus långa perioder och man bedömer det inte som möjligt att de skulle ha kunnat simulera så länge. Tiden till tillfrisknande kan också vara väldigt lång efter ett uppehållstillstånd vilket starkt talar emot simulering.

TT: Hur bra skulle du säga att sjukvården är på att upptäcka möjlig manipulation i dag?
– Jag tror att vi är mindre effektiva än vad situationen kräver, säger Karl Sallin.

Varför vissa barn glider in i apati är till viss del fortfarande oförklarat. Men enligt Karl Sallin måste det handla om något mer än stress och tidigare trauman.

– Hade den förklaringsmodellen varit sann hade man sett uppgivenhetssyndrom i andra delar av världen, men vi ser inte den här endemiska (lokalt begränsade) utbredningen någon annanstans, säger han.

– Jag påstår att det bästa sättet att begripa varför vi har den här ansamlingen i Sverige – dessutom med kraftig överrepresentation i vissa invandrargrupper, samtidigt som barn i andra grupper inte insjuknar trots att de varit med om liknande trauman och lever under samma förhållanden i Sverige – är att det rör sig om vad vi kallar för en kultursjukdom eller ett psykosomatiskt reaktionsmönster som fått fäste i den svenska kontexten.

Det innebär inte att det i de här fallen handlar om simulering, framhåller han.

– En psykosomatisk reaktion är vanligen inte medveten och aldrig viljestyrd. Däremot tjänar den ofta ett syfte genom att individer som insjuknar på något sätt gagnas genom att vad som brukar benämnas sekundär sjukdomsvinst uppstår. I det här fallet kan det röra sig om en positiv inverkan på asylprövningen.

Att den medicinska professionen under många år bortsett från andra förklaringar än stress och trauma har fått allvarliga konsekvenser för de barn som vårdats, anser Karl Sallin.

– Lite för snabbt bestämde man sig för en enkel förklaringsmodell för ett väldigt komplext fenomen, trots att det fanns de som förordade en öppnare inställning. Det är lite slarvigt och man får nog betrakta det som ett svek mot barnen tyvärr. Den medicinska professionen har ett ansvar att försöka ställa detta tillrätta, säger han.

Anders Fejer, enhetschef på Socialstyrelsen, säger till TT att myndigheten inte utesluter att man kan behöva agera efter att debatten om de apatiska barnen blossat upp igen.

– Vi har inte tagit ställning än om vi ska göra något, men vi för diskussioner om nästa steg, säger han.

Det är Socialstyrelsen som ger råd till sjukvården om hur de apatiska barnen ska behandlas. Den nu aktuella vägledningen slår bland annat fast att tidigare trauma och stress i asylprocessen är viktiga orsaker till uppgivenhetssyndrom, och nämner uppehållstillstånd som en av flera läkande faktorer.

Däremot nämns inte att vårdpersonal ska beakta att manipulation kan förekomma, vilket en tidigare vägledning från 2005 gjorde. I stället slår Socialstyrelsen fast att hypoteser om simulering och manipulation inte har kunnat beläggas.

TT: Läkare anser att ni behöver se över er vägledning om hur de apatiska barnen ska tas omhand. Är det något ni tar in i era diskussioner?

– Ja, vi måste ta in de åsikter som finns kring vägledningen, och om det finns andra behov kopplade till frågan som vi inte känner till i dag, säger Anders Fejer.

Han kan inte uttala sig om vad diskussionerna kan komma att landa i men bedömer att myndigheten kommer med ett ställningstagande under hösten.

Fakta: De apatiska barnen

Det första dokumenterade fallet av ett flyktingbarn som blev apatiskt i Sverige är från 1998.

Runt 2005 fanns det flera hundra apatiska flyktingbarn i landet. Många var sängliggande och hade slutat att äta, dricka och kommunicera.

En statlig utredning 2005 slog fast att en majoritet (80 procent) av barnen kom från forna Sovjetstater eller länder på Balkan. Bland dem fanns en överrepresentation bland minoritetsgrupper som uigurer och romer. Enligt utredningen fanns problematiken med apatiska flyktingbarn i stort sett bara i Sverige.

De senaste åren har runt 100 barn årligen vårdats för uppgivenhetssyndrom, som är den term som används för tillståndet.

Källa: Filter, Socialstyrelsen, TT:s nyhetsarkiv


Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler