Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Peter Ratcliffe, Gregg Semenza och William Kaelin är 2019 års vinnare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Peter Ratcliffe, Gregg Semenza och William Kaelin är 2019 års vinnare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Bild: Sir Peter J. Ratcliffe: The Royal Society, UK; Gregg L. Semenza: Johns Hopkins University; William G. Kaelin: Dana-Farber Harvard Cancer Center

Nobelpris för cellers svar på syre

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till Gregg Semenza, Peter Ratcliffe och William Kaelin. De prisas för upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Annons:
Patrik Ernfors är ordförande i Nobelkommittén samt professor i vävnadsbiologi vid Karolinska institutet.
Bild: Maria Gustavsson

Det var fullsatt i Wallenbergsalen när Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet skulle avslöja vem eller vilka som får ta emot årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Strax före lunch på måndagen kom så beskedet att det delas lika mellan två amerikaner och en britt.

Gregg Semenza, William Kaelin och Peter Ratcliffe har tillsammans bidragit med olika pusselbitar för att avslöja ett molekylärt maskineri som reglerar geners aktivitet som svar på skiftande syretillgång.

Gregg Semenza har bland annat studerat hur genen för erytropoetin, epo, påverkas av varierande syrenivåer. Hormonet epo stimulerar till nybildning av röda blodkroppar och på så sätt blodets syretransporterande förmåga. Med hjälp av musmodeller har han fått en inblick i vilket DNA-segment som är centralt för att genen ska aktiveras vid hypoxi, alltså låga syrenivåer. Gregg Semenza har också upptäckt en viktig komponent i det molekylära maskineriet i form av proteinkomplexet hypoxia-inducible factor, HIF, som binder till DNA och reglerar olika geners aktivitet vid låga syrenivåer. I komplexet ingår proteinet HIF-1alfa, vars nivå stiger vid hypoxi.

Även Peter Ratcliffe har studerat regleringen av epo-genen, och bägge forskargrupperna upptäckte att den aktuella mekanismen gick att hitta i olika vävnader. Det talade för att den var universell.

Samtidigt som Semenza och Ratcliffe fick en bättre bild av epo-genen studerade William Kaelin en sjukdom som heter von Hippel-Lindaus sjukdom, och som ökar risken för cancer. Han kunde bidra med en viktig pusselbit i form av att en gen, som kallas VHL, också är betydelsefull för maskineriet. VHL kodar nämligen för ett protein som behövs för att HIF-1alfa ska kunna brytas ned vid normala syrenivåer.

Den prisbelönta mekanismen har betydelse för en rad funktioner i kroppen, exempelvis blodkärlsbildning och hur vårt immunsystem fungerar. Den är också involverad i olika sjukdomar, påpekar Patrik Ernfors som är ordförande i Nobelkommittén samt professor i vävnadsbiologi vid Karolinska institutet.

– Det här systemet utnyttjas bland annat av cancerceller som använder det för att öka nybildningen av blodkärl in i tumören, så att den får mer syre och näring. Då växer tumören ännu fortare, säger han till Dagens Medicin.

Cancercellerna använder det även för att ställa om sin metabolism vilket gör att de klarar sig bra på lägre syrenivåer, något som också främjar tumörtillväxt.

– I dag finns stora förhoppningar att det ska gå att stänga av systemet med hjälp av olika läkemedel och på så sätt bekämpa tumören, säger Patrik Ernfors.

Det finns också hopp om att kunna stimulera till en högre produktion av HIF-1alfa med läkemedel, vilket bland annat kan vara ett användbart koncept för att behandla anemi, blodbrist. Det är ett vanligt tillstånd vid till exempel kronisk njursvikt, till följd av en sänkt produktion av epo.

I Kina finns redan ett sådant godkänt läkemedel, berättar Patrik Ernfors.

– I Europa finns flera läkemedelsföretag som har tagit fram olika substanser, och där man befinner sig i slutet av de kliniska prövningarna. Så liknande läkemedel kan även komma på hemmaplan inom en snar framtid, säger han. 

Relaterat material
De får årets nobelpris i medicin

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler