Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Roland Magnusson; Mostphotos

Färre akutbesök men långa väntetider

UPPDATERAD. Trots att antalet besök på landets akutmottagningar minskat, har väntetiderna blivit längre. Att en 80-årig gammal människa får spendera åtta timmar eller längre på akuten är inte ovanligt.

Annons:

Antalet patientbesök på landets akutmottagningar minskade under 2018. Men samtidigt fortsätter väntetiderna att vara långa, enligt statistik från Socialstyrelsen.

Hälften av besöken varade mer än tre timmar och 40 minuter, vilket är en ökning med sex minuter jämfört med året innan. För många, däremot, var den ofta betydligt längre än så. Förra året varade ett av tio besök längre än 7 timmar och 49 minuter.

- Det är för länge. Milt uttryckt. Så får det inte vara, även om det är svårt att säga vad en optimal tid är. Olika besök tar olika lång tid, säger Mats Granberg, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Väntetiderna har alltså ökat, trots att antalet besök blivit färre. Denna trend är som tydligast i Stockholm, där man skapat ett antal närakuter som är tänkta att avlasta sjukhusens akutmottagningar. Trots det har alltså väntetiderna i Stockholm inte minskat.

Varför?

– Man tycker att man borde ha kunnat speeda upp det lite. Men man måste se till att ha en effektiv arbetsorganisation och att det finns en kompetent bemanning och tillräckligt med vårdplatser. På vissa ställen går det fortare, som på S:t Göran (i Stockholm). Där arbetar man i team och där gör man snabbare bedömningar, säger Mats Granberg.

Men varför arbetar inte alla så?

– Ja, det kan man fråga sig. Det är många som ska vara med och bestämma och sjukvården består ofta av väldigt tröga strukturer.

Vad kan Socialstyrelsen göra?

– Vi kan berätta och påpeka hur det ser ut, men till syvende och sist har vi det kommunala självstyret som gör att det är upp till regionerna själva att bestämma hur vården ska organiseras. Vi har ingen statlig sjukvård i Sverige.

Någon gräddfil för äldre patienter finns inte. Tvärtom. De spenderar ofta ännu längre tid på akuten än de yngre. Exempelvis vistas var tionde person 80 år eller äldre i snitt åtta och en halv timme på akuten.

– Det är det absolut viktigaste, enligt mig, att man ser till att gamla människor i princip aldrig behöver komma till akuten. Det är min absoluta övertygelse. En gammal människa som får ligga åtta eller tio timmar och vänta, det mår ingen bra av, säger Mats Granberg.

Hur skulle det kunna gå till?

– Genom att man har någon form av snabbspår för de äldre. Antingen inne på akuten eller att de får komma direkt till en geriatrisk avdelning. Man vet att mellan 70 och 80 procent av dessa patienter ändå läggs in, så då känns det helt onödigt att de ska behöva vistas så länge på akuten.

Varför införs inte dessa snabbspår?

– Det finns på sina håll, men borde kunna finnas på fler akutmottagningar. Detta rör dock relativt få patienter, så det slår inte igenom i statistiken på samma sätt som för de andra, men för de som får denna snabbehandling är det väldigt värdefullt.

Generellt sett, säger han, gäller att ju större akutmottagningen är, desto längre blir väntetiderna.

– Det gör att storstadsregionerna, som Göteborg, Stockholm och Malmö, har längst väntetider.

Totalt besökte 1,9 miljoner personer över 18 år sjukhusbundna akutmottagningar under 2018. Det är 29 000 färre besök än föregående år.

 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler