Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Låt oss vaccinera oss mot algoritmsjukan”

God sjukvård är en bedömningssport och handlar inte om att checka av boxar på ett papper, skriver Henrik Widegren.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Många möten inom vården handlar om rutiner, vårdprogram och algoritmer. Det ska skrivas nya rutiner, vårdprogram följs inte, algoritmer måste uppdateras, etcetera. För många är rutiner väldigt viktigt. Kanske det viktigaste i verksamheten. Alla måste göra på samma sätt, för då blir det bra!

Jag måste dock erkänna att jag är vankelmodig när det kommer till rutiner. Jo, jag inser att rutiner behövs. Rutiner är bra när många måste samarbeta under tidspress: Hjärtstopp, traumalarm, stora operationer. Vårdprogram kan också vara bra vid komplicerade utredningar: Vi måste ha status, CT, punktion och provtagning innan behandlingsbeslut. En klinisk studie kräver fasta kriterier.

Men när det kommer till det viktigaste, vardagliga bedömningar och beslut, jobbar vi nästan alltid intuitivt. En triagesköterska beslutar snabbt om en akutpatient ska bli grön, gul, orange eller röd. En kirurg palperar en buk och bestämmer om den måste operationsanmälas akut. En undersköterska tittar till en patient och avgör om andningen är så försämrad att hen måste kalla på doktorn. En allmänläkare avgör om en körtel på halsen är tumörmisstänkt. God sjukvård är en bedömningssport! Inte checka av boxar på ett papper.

Givetvis kan vårdprogram och algoritmer vara en hjälp när man är ny, eller om man stöter på något man inte ser så ofta, men om vi stelbent följer alla vårdprogram kommer vården att duka under. För rutiner gör i bland att vi slutar tänka. Att vi sätter rutinen i centrum och inte patienten. Jag följde bara rutinen! Då står vi vid rutinens brant.

En farlig sak med rutiner och vårdprogram är också att den som inte följer vårdprogrammet kan anklagas för att göra fel! Och då kan folk börja följa vårdprogrammet även om det i den specifika situationen är dumt. Den som följer vårdprogrammet har ryggen fri. På så sätt kan vårdprogram försämra vården. Ett vårdförsämringsprogram!

Jag menar nu inte att alla alltid ska gå runt och göra som de vill. Min poäng är bara att patienter är olika, situationer är olika, och sköterskor och läkare är olika. Så strunta i stelbenta rutiner! Låt oss vaccinera oss mot algoritmsjukan. Gör det du tycker är bäst för patienten och ta ansvar för ditt beslut!

Ett av mina bästa ögonblick inträffade när vi hade en genomgång av ett nytt vårdprogram för cancermisstänkta hudförändringar. En mycket sympatisk hudläkare höll en bra genomgång av ett genomtänkt vårdprogram. Då frågade en bekymrad kollega:

– Men om förändringen är över två centimeter, hur gör vi då?

– Ja, svarade dermatologen, då gör ni så här…

– Men om förändringen är över två centimeter och det inte finns ett px?

– Ja, men då gör ni så här…

– Men om förändringen är över två centimeter och det inte finns ett px och patienten står på Waran?

– Ja, svarade dermatologen lugnt, då tillämpar vi vårdprogrammet TS.

– TS? Vilket vårdprogram är det?!

– Tänk själv!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler