Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lars Rydén, senior professor, FOU – Tema hjärta och kärl, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Mats Eriksson, professor, FOU – Tema infektion och inflammation, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge,

Lars Rydén, senior professor, FOU – Tema hjärta och kärl, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Mats Eriksson, professor, FOU – Tema infektion och inflammation, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge,

”Paradigmskifte med nya riktlinjer”

Sjukvården måste få resurser för att kunna följa nya europeiska behandlingsrekommendationer inom diabetes, skriver två debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

De nyligen presenterade riktlinjerna från europeiska hjärtläkarföreningen ESC, European Society of Cardiology, säger att metformin inte längre ska vara standardbehandling för typ-2 diabetespatienter med hög risk för hjärt-kärlsjukdom eller etablerad sådan. Behandling av glukosnivåerna är fortsatt viktigt men patienterna ska även ha behandling med GLP-1-receptoragonist eller SGLT-2-hämmare med dokumenterad effekt på hjärtkärlsjukdom.

Detta baseras på de senaste årens mycket banbrytande forskningsresultat med framförallt tre stora studier, Leader, Sustain 6 och Empa-Reg, i framkant.

Det är första gången detta slås fast i några som helst riktlinjer och när de presenterades på ESC:s årskongress i september, var just detta det mest kontroversiella:

Personer med typ 2-diabetes och hög risk för eller etablerad hjärt-kärlsjukdom utan tidigare blodsockersänkande läkemedelsbehandling ska i första hand behandlas med en GLP-1-receptor-agonist eller SGLT-2-hämmare med dokumenterad effekt, och de patienter med etablerad aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom eller hög eller mycket hög hjärt-kärlrisk som redan står på metformin, skall oavsett HbA1c-nivån erhålla sådan behandling i tillägg. Detta för att minska risken för förtida död i hjärt-kärlsjukdom eller att utveckla hjärtinfarkt eller stroke.

För många diabetologer var detta kontroversiellt och det ledde därför till stor debatt och de nya rekommendationerna beskrevs som ett paradigmskifte. Även för kardiologer är riktlinjerna viktiga, eftersom det många gånger kan bli en kardiolog som sätter in den första behandlingen av prediabetes eller tidigare oupptäckt diabetes.

Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom, framförallt om man drabbas redan i 40- till 60-årsåldern. Det har beräknats att man i sådana fall och utan sakkunnig behandling förlorar sex till sju år av sin ordinarie livslängd. Personer med typ 2-diabetes har, jämfört med dem som inte har denna sjukdom, upp till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och för tidig död. 

Tre viktiga punkter från de nya riktlinjerna:

  • För personer med typ 2-diabetes och hög risk för eller etablerad hjärt-kärlsjukdom ska en GLP-1--receptoragonist eller SGLT-2-hämmare utgöra det första insatta glukos-sänkande läkemedlet.
  • Det farliga kolesterolet, LDL, ska nu ner på en mycket låg nivå: Hos dem med mycket hög risk ska LDL kolesterol sänkas minst 50 procent eller till under 1.4 mmol/L, hos dem med hög risk till under 1.8 mmol/L. Hos dem som haft en andra hjärt-kärlhändelse inom två år är målet satt så lågt som under 1 mmol/L.
  • Hjärtinfarktpatienter utan tidigare känd diabetes ska screenas med ett oralt glukostoleranstest för att hitta eventuella glukos-störningar i form av diabetes eller dess förstadium nedsatt glukos-tolerans (pre-diabetes). Omkring 30 procent av patienter med hjärt-kärlsjukdom har prediabetes och nästan lika många diabetes typ-2 utan att veta om det.

Nu måste sjukvården få resurser för att kunna följa dessa behandlingsrekommendationer. Allt för att rädda liv och höja livskvaliteten, men också sänka samhällskostnaden för typ 2-diabetes. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler