Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Biträdande överläkaren och forskaren Max Gordon ”tränar algoritmen” genom att se gå igenom AI:ns misstag.

Biträdande överläkaren och forskaren Max Gordon ”tränar algoritmen” genom att se gå igenom AI:ns misstag. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

Nu hjälper AI ortopederna på Danderyd

Just nu pågår ett pilotprojekt där artificiell intelligens, AI, bistår vid röntgenbedömningar. ”Min vision är att det här ska ge en mer patientcentrerad vård”, säger forskaren Max Gordon.

Annons:

Under fem års tid har en forskargrupp tränat en AI-algoritm att tolka röntgenbilder med hjälp av 300 000 röntgenundersökningar. Algoritmen har nu integrerats mot bildarkiv och röntgenläkare kan använda sig av AI:ns bedömningar. Men forskarteamet fortsätter att ”träna algoritmen”.

– Just nu går jag igenom misstagen som har gjorts i träningsdatan, berättar Max Gordon, som är biträdande överläkare på Danderyds sjukhus och en av forskarna bakom projektet.

När algoritmen tränas får den bilder med beskrivningar av bildernas innehåll, med ett antal kategorier och klassificeringar av frakturer.

– Sedan försöker datorn gissa klasserna. Ofta gör den rätt men ibland gör den fel – då är det intressant att se om det är vi som råkat trycka på fel knapp eller om det är datorn som är ute och cyklar, säger Max Gordon.

Vad brukar det vara?
– Det är ofta en blandning av utfall som den bedömt. Vi vet inte exakt varför den svarat fel. Ofta brukar den svara rätt på frakturen, men detaljerna kan vara svårare.

Där systemet finns installerat kan de fyra läkare som fått AI-utbildning genom att trycka på en knapp i det ordinarie röntgensystemet öppna upp röntgenundersökningen i AI-programmet. Datorn levererar ett svar om bilderna, som läkaren sedan kan välja att ta med i sitt röntgenutlåtande eller förkasta.

Det står inget i utlåtandet om huruvida AI har deltagit i analysen. Det skulle vara som att skriva vilken EKG-apparat som tolkat EKG, menar Max Gordon. Däremot kan man ana när datorn haft ett ord med i laget – den levererar nämligen en mer detaljerad beskrivning, inklusive en så kallad AO-klassificering av exempelvis fotledsfrakturer, något som mänskliga läkare sällan gör då det krävs att man bläddrar igenom en klassifikationsmanual på 160 sidor.

I framtiden hoppas Max Gordon att AI:n ska kunna bidra till en mer patientcentrerad vård, där patienten kan få ett bättre kunskapsunderlag för att ta beslut om sin egen behandling.

Det är inte alltid självklart vilket behandlingsalternativ som är bäst, påpekar han. Med hjälp av en detaljerad beskrivning av frakturen kan man lätt plocka fram det vetenskapliga underlag som finns, exempelvis vad gäller risk för smärta och andra för- och nackdelar med ett ingrepp. Så kan patienten utifrån det ta ett informerat beslut om hen vill opereras eller inte.

– Det är min vision – att vi kan presentera allt vi vet så att patienten själv kan bestämma om sin vård. Patientcentrerad vård bygger på att man kan lämna de fyrkantiga pm som finns, säger Max Gordon.

Relaterat material
AI-nätverk matchar ortopedernas diagnoser

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler