Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Tyler Olson

”Säg inte att patientsäkerheten inte är hotad”

Att i onödan få vänta på en planerad behandling innebär inte bara onödigt lidande utan även praktiska problem för patienten, skriver läkarstudenten Fredrik Hoffmann om leveranskrisen.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Brist på vårdplatser, brist på personal, brist på läkemedel och nu brist på förbrukningsmateriel. Skilda orsaker men ett gemensamt mantra – patientsäkerheten är inte hotad. Som student på läkarprogrammets åttonde termin är jag med vid undersökningen av ett barn med vårdskräck där ett vanligt tillstånd blivit värre genom fördröjning i flera steg. Nu krävs narkos för att kunna undersöka och åtgärda. Men det hela är vare sig akut eller tidskritiskt och det hela blev troligen inte av. Jag ställer mig frågan – är det här verkligen patientsäker vård?

Fredrik Hoffmann, läkarstudent vid Uppsala universitet.

I Patientsäkerhetslagen läser jag att patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Inte allvarlig eller livshotande vårdskada utan alla vårdskador. Att i onödan få vänta på en planerad behandling innebär inte bara onödigt lidande utan även praktiska problem för patienten. Det är dålig vård och det är ofta också en osäker vård.

Jag vet att även vid planerade behandlingar upptäcks saker som förändrar bedömningen av patientens tillstånd. Hur ska om än aldrig så noggrant gjorda medicinska prioriteringar kunna förutse och förebygga alla följder av uppskjutna behandlingar? Att patientsäkerheten äventyras och blir sämre är för mig är uppenbart. Men det jag hör är oftast lugnande försäkringar från tjänstemän och politiker om att det inte är så. Trots att det knappast går att säga med säkerhet förrän efteråt.

Jag tror att allmänheten – precis som vi som arbetar i vården eller studerar för att bli vårdpersonal – behöver få en realistisk beskrivning. En beskrivning som lugnar, för att så mycket som är möjligt att göra, faktiskt görs. Men inte så lugnande att det blir uppenbart att beskrivningen inte kan stämma. Förtroende är vad jag förstår A och O i kriskommunikation. Och förtroendet byggs upp över tid vid alla mindre och större kriser, men kan raseras snabbt.

Det finns förstås mycket för oss alla att lära oss av det som nu hänt. Att förstå att vården är komplex och att det är många till synes ”små” osynliga saker som måste fungera, för att det stora och viktiga ska gå att få till. Att i en verksamhet som hälso- och sjukvården med så många beroenden så är inte ”just-in-time”-leveranser en bra princip. Att upphandlingar är något som vårdpersonal måste engagera sig mera i.

Men det är också viktigt att inse att krisberedskap också handlar mycket om kommunikation. En mycket viktig del i det är balansen mellan att lugna och att ge en realistisk beskrivning för att bygga förtroende. Säg inte att patientsäkerheten inte är hotad om det du menar är att du inte känner till att någon skadats allvarligt. Patientsäkerhet är så mycket mer än så.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler