Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

För beslutsoförmögna ska man ”så långt som möjligt” klarlägga inställningen till registrering i kvalitetsregister. Det innebär tiotusentals utredningar och journalanteckningar per år, påpekar debattörerna.

För beslutsoförmögna ska man ”så långt som möjligt” klarlägga inställningen till registrering i kvalitetsregister. Det innebär tiotusentals utredningar och journalanteckningar per år, påpekar debattörerna.

”Låt kvalitetsregistren slippa onödig administration”

Ett av alla halmstrån som hotar att knäcka kamelens rygg är kravet att ge alla som registreras i kvalitetsregister rätt att säga nej, skriver två debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Rubriker som ”Läkarna lägger en dag i veckan på administration” i Dagens Medicin 3 juli 2019 och ”Hälften av sjuksköterskornas arbetstid går till administration” i Vårdfokus 26 september 2014 stämmer till eftertanke. Ett av alla halmstrån som hotar att knäcka kamelens rygg är kraven att inte bara informera alla som registreras i kvalitetsregister utan framförallt att ge dem rätt att säga nej. Det är ett omfattande arbete att uppfylla detta.

Staffan Björck, docent, leg läkare. Medicinsk rådgivare vid Registercentrum Västra Götaland, ledamot i expertgruppen för nationella kvalitetsregister.

För sannolikt nära en miljon patienter är vårdpersonal skyldiga att informera om, och förvissa sig om att de förstått, att de kan avstå från att lämna uppgifter om sig själva till kvalitetsregister. För beslutsoförmögna ska man till och med ”så långt som möjligt” klarlägga inställningen, enligt patientdatalagen.

Vilket utredningstvång innebär det i praktiken för till exempel en dement person? Datainspektionens inspel har varit krav på ”att utredningarna av den beslutsoförmögnes vilja dokumenteras”. Det innebär tiotusentals utredningar och journalanteckningar per år.

Vi anser att detta i de flesta fall är en meningslös administrativ börda till mycket liten, om någon, patientnytta som dessutom ofta inte fungerar. Man hinner inte med, utan prioriterar att ta hand om patienter.

Ett viktigt perspektiv är att vi inte kan tacka nej till några andra digitala vårdregister. Man hamnar lätt i ett tiotal register vid sjukhusvård. Urval av all lagrad information kan komma att skickas till många andra intressenter som landstingens databaser, andra betalande landsting, kostnadsuppföljning, patientregistret, cancerregistret med mera.

Från dessa databaser, skapade för andra ändamål, beräknas surrogatmått på vårdens kvalitet. Att renodlade register för kvalitet och patientsäkerhet getts en särskild administrativ börda signalerar att kvalitetsutveckling har lägre prioritet än ekonomisk och administrativ uppföljning.

Kvalitetsregister är på flera sätt säkrare, mer specifika och bättre inlåsta än andra datakällor. De får inte innehålla överskottsinformation utan enbart det som behövs för att utvärdera ett specifikt tillstånd eller åtgärd.

Ingmar Näslund, docent, leg läkare. Biträdande registerhållare för Soreg, Skandinaviskt kvalitetsregister för obesitaskirurgi, ledamot i expertgruppen för nationella kvalitetsregister.

Lång erfarenhet från de mest framgångsrika kvalitetsregistren, som följer hundratusentals människor, visar att det är i storleksordningen en handfull patienter som kontaktar registren per år för att avstå från att delta. Därför anser vi att det är dags att ta bort detta onödiga hinder.

I Danmark kan ”kvalitetsdatabaser” som godkänts av Statens Serum Institut samla känsliga personuppgifter ”uden samtykke fra personen”. Dataskyddsförordningen, GDPR, hindrar inte detta eftersom det är en fråga för det egna landets lagstiftning.

Vi föreslår en liknande ordning i Sverige. Att etablerade, fungerande kvalitetsregister inte skall belastas med denna möjlighet till ”opt out” och att Socialstyrelsen ges befogenhet att fastställa vad som skall gälla för specifika register. En utgångspunkt kan vara certifieringssystemet för kvalitetsregister, där certifieringsnivå ett är register som övertygande visat att de förbättrat vården i Sverige och som uppfyller mycket högt ställda krav på organisation, funktion och täckningsgrad.

Det är viktigt att vi inte förslösar våra ändliga resurser på onödigt arbete utan att vi hellre använder dem till att säkra en säker, effektiv och etisk korrekt hantering av insamlade data.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler