Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Mer forskning än nytta med AI – hittills

Användningen av artificiell intelligens, AI, i sjukvården är fortfarande liten, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen. En slutsats i rapporten är ändå att vårdkvaliteten kan förbättras med AI.

Annons:

Det pågår mycket forskning om AI i vården men bara ett mindre antal applikationer är än så länge i drift, visar Socialstyrelsens kartläggning. Av enkät- och intervjusvar framgår att AI används i totalt 59 tillämpningar eller stöd i hälso- och sjukvården i Sverige i dag. Ytterligare drygt 100 tillämpningar planeras att införas under de närmaste åren.

– Ett område där AI-tillämpningar används i dag är patientövervakning och stöd i hemmet. Det handlar till exempel om fjärrövervakning av patienter med hjärtsvikt och medicineringsboxar som påminner patienten om att det är dags att ta sin medicin, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen enligt ett pressmeddelande.

Ett annat område där AI både används, och där det forskas mest, är bildanalys. Forskning om stöd för att tolka bilder av hudförändringar är till exempel på gång, enligt Dick Lindberg.

Flera av AI-stöden som är i drift i dag samt de forskningsprojekt som pågår har inriktning mot effektivisering i hälso- och sjukvården.

Etiska ställningstaganden är viktiga.

– Det är viktigt att datan är representativ för målgruppen för AI-stödet. Finns det felaktigheter i underlaget i form av till exempel skev könsfördelning och ålder så riskerar AI-stödet att ge fel utfall och personalen kan dra fel slutsatser, säger Dick Lindberg enligt pressmeddelandet.

I rapporten dras också slutsatsen att vårdkvaliteten kan förbättras på olika sätt med stöd av AI genom att bidra till en mer kunskapsbaserad och personcentrerad vård. Av litteraturgenomgången framgår att AI som regel utför sin uppgift mer tillförlitlig än människor. Offentliga och privata vårdgivare som intervjuats menar också att vårdkvaliteten förbättras då bedömningar i diagnosverktyg och beslutsstöd baseras på stora mängder data. Detta ger därför mindre utrymme för subjektivitet i bedömningarna.

Socialstyrelsen lämnar flera förslag till indikatorer och mätetal samt pekar på områden med behov av utveckling av indikatorer för nationell uppföljning av digital vård. Dessa gäller väntetider, patientens vårdprocess, patienters och närståendes upplevelser av hälso- och sjukvården, personalens upplevelser av sin arbetssituation samt befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården.

Uppföljningen av den digitala vården behöver stärkas och Socialstyrelsen presenterar i rapporten till regeringen förslag till indikatorer för att kunna följa upp digital vård utifrån kvalitet och säkerhet - exempelvis väntetider, befolkningens förtroende för vården, samt Nationella Stramas nytillkomna och uppdaterade infektionsindikatorer. Utöver vårdens utfall bör uppföljningen även inkludera andra perspektiv såsom patienters, närståendes och personalens upplevelse av vården.

Relaterat material
Nu hjälper AI ortopederna på Danderyd

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler