Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Vi behöver ett digitalt ledarskap”

Om det någonsin varit hög tid att reformera nationell och regional styrning av hälso- och sjukvården i Sverige så är det nu, skriver Pelle Johnsson, klinisk programchef för Skånes digitala vårdsystem, SDV.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Digitaliseringen av sjukvården i Sverige kommer att leda till en omstörtande omvandling av många av våra arbetssätt och även förändra sättet på vilket vi möter patienter och anhöriga. Användandet av en ny generation it-stöd, med ökande möjligheter till automation, mobilitet, maskininlärning och AI innebär att vårdens kontaktytor kan omfatta mycket mer än de mottagningar eller sjukhus vi i dag arbetar från. Vård i hemmiljö kommer att bli vanligare och givetvis tillkommer alla möjligheter att via nätuppkoppling lösa de problemställningar som det i dag krävs fysisk inställelse för att hantera. Koordinering av vårdinsatser, undersökningar och så vidare minskar tidsåtgången både för patienten och för vårdens utövare.

Pelle Johnsson, klinisk programchef för Skånes digitala vårdsystem, SDV.

Är vi då redo för förändring? Sannolikt inte i den utsträckning som behövs. I diskussionen som digitaliseringsvågen för med sig talas om hur det förändrade landskapet omfattar patienter, medborgare och vårdens anställda, men väldigt lite om vad som krävs i form av ett nytt digitaliserat ledarskap. Vi måste förstå att även i styrande skikt måste förändring ske och det både inom professionsstyrningen, tjänstemannaledet och i de politiska församlingarna.

Den omfattande kraft som ligger i den nya generationens it-system när det gäller att göra vården mera effektiv, jämlik, standardiserad och strukturerad förser oss också med en stor mängd data som kommer att kunna analyseras och ge en ny realtidsinblick i hur vården fungerar. Ledning och styrning av vården inom en region eller ett område måste därför ske med beaktande av all denna kunskapsmassa. Plötsligt blir it-systemet ett instrument som man måste behärska om den ljuva musik som alla förväntar sig, någonsin skall kunna uppstå.

Att docka in en föråldrad beslutsmodell till en ny digitaliserad vårdvärld kommer inte att leda till den nyttorealisering vi hoppas på och så väl behöver. Istället kommer det att leda till frustration och felaktigt skuldbeläggande av it-systemen istället för att försöka förstå rotorsakerna till uteblivna resultat. Om det någonsin varit hög tid att reformera nationell och regional styrning av hälso- och sjukvården i Sverige så är det nu. Vad som behövs är förståelse för att det inom ett och samma it-system inte kommer att vara lätt, och ibland inte ens möjligt, att bibehålla ”lokala variationer” i arbetssätt eller egna lokala vårdprogram. Vi måste helt enkelt komma överens om standarder och genomföra dessa.

För att lyckas med det måste kliniker tillsammans med medborgare (politiken) och patienter ha ett väsentligt inflytande över den regionala styrningen, så att den gemensamma färdriktningen accepteras som en del av en medarbetarförankrad lösning. Detta kräver en förändrad ledningsfilosofi – ett digitalt ledarskap!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler