Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Strategier för hjärt-kärlsjukdom kan minska fallskador”

För att minska fallskador krävs en helt ny syn och strategiskt tänkande, skriver specialisterna Kurt Boman och Olle Svensson.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vad har hjärt-kärlsjukdomar och fallskador gemensamt? De är båda gigantiska folkhälsoproblem, som dödar och minskar funktion och självständighet för många människor. De drabbar också vanligen äldre, och har flera gemensamma orsaker: livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, rökning, felaktig kost, felmedicinering och ogynnsamma socio-ekonomiska förhållanden.

Kurt Boman, senior professor, hjärtspecialist, forskningsenheten, medicinsk och geriatrisk klinik Skellefteå, Umeå universitet.

Skillnader? Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar medan de dödande fallskadorna ökar. En annan skillnad är att synen på hjärt-kärlsjukdom har ändrats radikalt, medan många fortfarande betraktar fallskadorna som ödesbestämda och därmed oundvikliga. På 1970-talet betraktades tanken på att man skulle kunna förebygga hjärtinfarkt på sina håll närmast som löjeväckande. Men samma gamla tankesätt gäller fortfarande för fall hos äldre, som dödar och skadar många fler än trafiken.

Hur mycket beror på den fantastiska utvecklingen inom hjärtsjukvården och hur mycket beror på livsstilsförändringar? De häpnadsväckande resultaten av Västerbottens hälsoundersökningar visar att långsiktigt arbete lönar sig. Det framgår av en studie av Blomstedt med flera i BMJ Open december 2015.

Västerbotten hade i början av 1970-talet landets högsta dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, särskilt i Norsjö kommun. För att minska sjukdomsbördan räckte det inte med enskilda åtgärder utan det kräves en befolkningsinriktad strategi. Den preventiva paradoxen innebär att man kan rädda flest antal individer genom förändringar på samhällsnivå hos de många individer som har liten/måttlig risk, medan individer med hög risk i regel omfattar ett litet antal individer.

Sjukdomar med stor utbredning i samhället påverkar man inte främst genom en utbyggd sjukvård, utan det krävs också omställningar på samhällsnivå som förändringar i livsstil, samhällsplanering, matproduktion, lagar – men framförallt upprepad information till allmänheten som kokar ner till att man själv kan påverka sin hälsa.

Olle Svensson, senior professor, ortopedspecialist, Umeå universitet.

Detta synsätt kan appliceras på många andra samhällsrelaterade sjukdomstillstånd som infektionssjukdomar, psykisk sjukdom, stress och cancer. Mer specifikt formades den kardiologiska strategin av Västerbottens hälso-undersökningar genom följande åtgärder:

  • Primär prevention, alltså riktat till alla insatser på samhällsnivå
  • Optimal hjärtsjukvård på sjukhus
  • Optimal sekundärprevention och rehabilitering inom sjukvården och patientorganisationer
  • Forskning, kontinuerlig utvärdering och sökande efter ny kunskap. 

Efter 20 års utvärdering visas en markant minskning av hjärt-kärlsjukdom i Västerbotten med snabbare nedgång än övriga delar av Sverige, under åren 1990 till 2007 med cirka 10 procent mer än i riket som helhet, mest hos kvinnor, och den trenden fortsätter.

För dem som var med i Västerbottens hälsoundersökning var nedgången ännu större: 36 procent för kvinnor och 32 procent för män. Om det sedan beror mer på urvalsmekanismer eller att personerna i fråga påverkades av själva processen är svårt att säga.

Det globala åldrandet har helt ändrat spelreglerna: av alla människor som någonsin varit över 65 år beräknas hälften leva i dag, och de blir ännu fler de närmaste decennierna.

Vi kan också lära av säkerhetsarbete på andra områden. När man så framgångsrikt minskade vägtrafikdöden, som i dag är några procent jämfört med 1950, var mantrat ”skador är inte olyckor”. Med andra ord, det är inte otur eller olycka, utan ofta en rad faktorer som samspelar vid en krock eller ett haveri. Det räcker sällan med enstaka åtgärder, utan det krävs många åtgärder, från bättre bilar och vägar till nykterhetskontroller, hastighetsbegränsningar och krockkuddar. (Nollvisionen i trafiken skulle snart kunna nås med en generell hastighetsbegränsning till promenadtakt, 5 kilometer i timmen.)

Samma sak gäller för hjärtsjukdomar, ja, alla tunga folkhälsoproblem, även fallskador hos gamla där invärtes och utvärtes faktorer samspelar. Vi måste använda samma strategi som används mot hjärtinfarkt.

Fallskador hos gamla har jämfört med andra skademekanismer ovanligt många invärtes riskfaktorer som undernäring, bristande balans och styrka, övermedicinering samt sjukdomar; exempelvis demens, osteoporos och Parkinson. Nästan alla äldre har många vårdkontakter, där man rutinmässigt bör granska risker, justera medicinering och ge råd om exempelvis kost och motion. Även här gäller att det får större folkhälsoeffekt om många gör lite, än om få gör mycket.

Men också yttre risker som hala ytor, dålig belysning, farliga produkter, olämplig heminredning, bättre hjälpmedel och assistans måste gås igenom. Gärna i form av något protokoll som vid bilbesiktning: körförbud blir väl sällan aktuellt, men enkla råd och dåd är ofta effektiva.

Det är viktigt att engagera alla, från fotvård till färdtjänst. Men det viktigaste är att aktivera personen i fråga för att minska risken att hon blir patient på ortopeden.

Det grundläggande i allt förbättringsarbete är att mäta och återföra resultat – hjärtsjukvården är ett bra exempel. Tidigare bedrevs registrering av hem och fritidsolycksfall, som i dag är absolut vanligast. Det lades ner med hänvisning till att det kanske kunde vara olagligt.

I vårdens databaser registreras enorma mängder data, varav bara en liten del återanvänds till nyttig information. Det mesta som står i de många parallella journalerna är upprepningar, ibland rena avskrivningar, enligt Socialstyrelsen.

För att minska fallskador krävs en helt ny syn och strategiskt tänkande. Kampen mot hjärt-kärlsjukdomar kan visa på ett helt nytt systematiskt angreppssätt för att minska sjuklighet och dödlighet av fallskador. Det grundläggande är att göra om data som vården registrerar till aktuell och användbar information om hur många som dödas och skadas i onödan.  Med en så enkel och billig åtgärd – återkoppling av antalet skador – lyckades Skellefteå kommun minska fallskadorna på sina äldreboenden. Det gäller livet. Fall int!

Kommentarer