Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Patientsäkerhetsarbetet kräver ett gemensamt arbete”

Det kommer ständiga larmrapporter från personalen om bristande patientsäkerhet vilka måste tas på allvar, skriver flera debattörer i en replik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Synnöve Ödegård, legitimerad sjuksköterska, doktor i folkhälsovetenskap.
Bild: 1

I en replik i Dagens Medicin nr 42/19 menar Hans Rutberg och Pelle Gustafson att vi bygger vår debattartikel i nr 40/19 på inaktuella data och att vår argumentation för att byta strategier bygger på en rad felaktiga slutsatser.

Vi konstaterar i artikeln att det år efter år publiceras alarmerande rapporter om bristande patientsäkerhet. Det är korrekt att en rapport från SKL 2019 visar att vissa vårdskador har minskat men anmälningarna till patientförsäkringen ökar för varje år. Dessutom kommer ständiga larmrapporter från personalen om bristande patientsäkerhet vilka måste tas på allvar.

Vi har valt att fokusera på åtgärder som vi bedömer behövs för att stärka dagens patientsäkerhetsarbete och inte på antalet vårdskador på sjukhus, som inte ger en fullständig bild av de faktiska förhållandena.

De goda exempel som framförs i repliken, med en snabb utveckling och tillämpning av checklistor i den patientnära vården, ger dessvärre inte svar på hur de säkerhetsproblem som uppstått kring till exempel Karolinska universitetssjukhuset, eller den nuvarande bristen i upphandling av sjukvårdsmaterial, bäst undviks. Vi menar att en traditionell syn på patientsäkerhet, med exempel på det som sker i den direkta vårdsituationen, inte är tillräcklig i dagens alltmer komplexa sjukvårdssystem. Säkerhet byggs inte enbart på analys av risker och händelser, utan även på faktorer som till exempel kompetens och resurser. I vår debattartikel syftade jämförelsen med övriga nordiska länder främst på säkerhetsforskningen, där Sverige halkat efter.

Författarna påstår att vi för fram ett nytt tankesätt, Safety–II, och detta ska ersätta de metoder som tillämpas i dag. Båda dessa påståenden är felaktiga. Vad vi anser är att patientsäkerhetsarbetet behöver förstärkas och kompletteras med nya strategier och metoder. Begreppet Safety–II nämns inte överhuvudtaget i artikeln, men finns förklarat i vår bok.

Repliken ”Boeing lärde sig inte om problemet med sin 737 MAX-modell enbart genom att studera de plan som flög – de förstod problemen genom att analysera de händelser där två flygplan kraschade” skulle leda för långt att svara på, men det framkom nyligen att bristerna varit kända FÖRE de båda haverierna.

Vi beklagar att två av landets företrädare för patientsäkerhetsarbetet har missuppfattat vårt budskap. Vi anser att det är dags att vidga säkerhetsfrågorna så att de också inkluderar, bland annat, dem som tillför och fördelar resurser. Vår förhoppning är att alla stöttar varandra i detta viktiga arbete så att vi tillsammans kan bidra till en djupare förståelse för hur vi tar oss till nästa nivå i patientsäkerhetsarbetet.

Samtliga undertecknare medverkar i antologin Säker vård – nya perspektiv på patientsäkerhet.

Synnöve Ödegård, legitimerad sjuksköterska, doktor i folkhälsovetenskap, redaktör för antologin Säker vård – nya perspektiv på patientsäkerhet.

Åsa Andersson, leg sjuksköterska, med lic, Svensk sjuksköterskeförening

Boel Andersson Gäre, barnläkare, professor Jönköping Academy for improvement in health and welfare, Jönköping University och Region Jönköpings län

Richard Cook, leg läkare, pedagog, forskare och professor emeritus, Systemsäkerhet i hälso- och sjukvårdsorganisationer vid KTH

Mirjam Ekstedt, leg sjuksköterska, professor i vårdvetenskap. Forskar inom systemsäkerhet och best practice för vårdkontinuitet och nära vård. Linnéuniversitet och Karolinska institutet

Jeanette Hounsgaard, har lång erfarenhet av kvalitetsutveckling, riskhantering och analys av olyckor inom olika högriskverksamheter i Danmark

Karl Hybinette, specialistsjuksköterska inom intensivvård, Karolinska sjukhuset, doktorand inom systemsäkerhet, Karolinska institutet

Anna Krohwinkel, ekonomie doktor, forskningschef Stiftelsen Leading Health Care

Kiku Pukk Härenstam, specialistläkare Barn- och ungdomsmedicin, Karolinska universitetssjukhuset, samt forskare vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet.

Christian von Plessen, leg läkare, expert i kvalitetsutveckling, lektor vid Syddansk universitet. Arbetar för en kanton i Schweiz med att utveckla en kvalitetsstrategi för hälsovården.

Irene Tael, beteendevetare och säkerhetsexpert med lång erfarenhet från forskning och tillsyn inom kärnsäkerhetsområdet samt patientsäkerhet.

Hans Winberg, ekonomie licentiat, generalsekreterare Stiftelsen Leading Health Care

Jan Öhrming, professor emeritus i företagsekonomi med inriktning mot organisation och ledning inom hälso- och sjukvård, Södertörns högskola

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler