Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Att läkemedel mot springmask bara finns receptbelagt leder till ökad vårdkonsumtion.

Att läkemedel mot springmask bara finns receptbelagt leder till ökad vårdkonsumtion. Bild: Linnea Rheborg/Bildbyrån

Stora regionala skillnader i hur maskmedicin förskrivs

I Stockholm vänder sig 93 procent till läkare när de vill få receptbelagd medicin utskriven för springmask. I Kronoberg endast 47 procent. Skillnaden kan bero på vårdbolagens marknadsföring.

Annons:

– Sitter man på tunnelbanan och ser en reklamskylt där det står att man kan ringa en nätläkare kanske man gör det i stället för att vända sig till vårdcentralen, säger Mikael Hoffman, läkare och ordförande för stiftelsen Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.

Det receptfria läkemedlet mot springmask, Vanquin, har sedan 2018 varit nästan helt slut hos återförsäljaren. Desperata småbarnsföräldrar och andra drabbade har i stället fått vända sig till vården för att få det receptbelagda läkemedlet Vermox utskrivet.

Enligt en granskning som Ekot, Sveriges Radio, har gjort har detta inneburit stora samhällskostnader i form av läkarbesök på vårdcentral, eller via nätläkare. Enligt Ekot har dessa läkarbesök kostat mellan 20,5 och 62,7 miljoner kronor under 2018. Kostnader som hade kunnat minskas om patienterna hade vänt sig till en sjuksköterska på en vårdcentral, enligt Mikael Hoffman.

– Att ringa till en sjuksköterska, som har samma befogenheter att skriva ut läkemedlet som en läkare och skriver ut det över telefon, blir betydligt billigare för skattebetalarna, säger han.

Enligt statistik från E-hälsomyndigheten finns det stora regionala skillnader i hur utskrivningen av Vermox gått till. I Stockholm har endast sju procent fått läkemedlet utskrivet av en sjuksköterska, jämfört med Kronoberg där 53 procent av patienterna har fått medicinen utskriven av en sjuksköterska. Norrbotten, Kalmar, Östergötland ligger också högt: där har 78 – 80 procent av patienterna vänt sig direkt till läkare.

Enligt Mikael Hoffman kan orsakerna till detta vara flera. Andel privata vårdgivare och marknadsföring av nätläkare kan vara en förklaring i vissa regioner.

– Dels i form av tillgången till reklam, men också via vårdcentraler. En patient som vänder sig till ett apotek som har ett samarbete med en nätläkare kanske i första hand blir hänvisad dit, säger han.

Även tillgängligheten tror Mikael Hoffman kan spela roll.

– Det är inte helt enkelt att boka en tid på en vårdcentral. Då kan det vara lättare att ta kontakt med en nätläkare, säger han.

En annan skillnad kan vara hur regionerna organiserar arbetsfördelningen mellan läkare och sjuksköterskor. Att patienter i Stockholm sticker ut i jämförelse med övriga landet kan bero på att fler patienter där är knutna till privata vårdgivare via egna sjukförsäkringar, tror Mikael Hoffman.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler