Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Plastanvändningen ger upphov till en stor del av sjukvårdens klimatpåverkan.

Plastanvändningen ger upphov till en stor del av sjukvårdens klimatpåverkan.

Plastanvändningen ökar i vården

Plastkonsumtionen är omfattande och ökar. Inom hälso- och sjukvården köps omkring 813 miljoner engångsartiklar av plast in under ett år, enligt en beräkning av Naturvårdsverket. 

Annons:

Användningen av plast ökar kraftigt i Sverige. Naturvårdsverket har i år publicerat en kartläggning som visar att användningen av plast ökat med mer än 40 procent mellan 2012 och 2017. Enligt myndigheten är detta problematiskt, eftersom användningen bidrar till den globala uppvärmningen.

Ökningen gäller också inom hälso- och sjukvården. Per Rosander är regionutvecklare på Västra Götalandsregionen och arbetar bland annat med frågor om plast i vården:

– Plast är funktionellt, sterilt och lätt i vikt. Man hittar också nya tillämpningar för plasten. Sen är det flödet av förpackningar, ofta i flera olika lager. Det har drivits mycket av att råvaran plast är extremt billig.

Plastanvändningen ger upphov till en stor del av sjukvårdens klimatpåverkan. Hur stor denna del är har inte räknats ut på nationell nivå. Enligt en beräkning som Region Örebro län gjorde 2010 kommer 27 procent av sjukvårdens klimatpåverkan från engångsprodukter. Sedan dess har plastanvändningen ökat. Enligt en studie från Region Stockholm har till exempel en engångssax i plast 235 gånger större klimatpåverkan än en flergångssax i stål, räknat på tusen användningar.

Naturvårdsverkets kartläggning visar att omkring 813 miljoner engångsprodukter av plast köptes in till hälso- och sjukvården 2017. Av dessa utgjordes nästan hälften av handskar och 92 miljoner av sprutor och kanyler (se grafiken). Uppskattningsvis handlar det om plastartiklar med en sammanlagd vikt på ungefär 4,5 tusen ton.

Några regioner har bytt ut den fossilbaserade plasten i enklare produkter som påsar och förkläden mot förnybara material för att minska klimatbelastningen. Hanna Ljungqvist Nordin på IVL Svenska miljöinstitutet var med och tog fram plastkartläggningen åt Naturvårdsverket. Enligt henne är andelen förnybar plast låg i dag och det kan ta lång tid att skala upp användningen. Vid en uppskalning är det viktigt att se till att den förnybara plast som används verkligen är klimat-vänlig i ett livscykelperspektiv.

– Vi har bytt till biobaserad plast i plastsäckar, påsar, medicinbägare och tråg som man använder i måltidssammanhang. Så det finns mycket mer plast att göra biobaserad. Jag tror vi använder 130 000 handskar varje dag och det är helt fossilbaserat. Vi diskuterar just nu hur vi ska gå vidare, säger regionutvecklare Per Rosander i Västra Götaland.

När det gäller återvinning saknas det i dag bra system för utsortering av plast på sjukhusen. Endast 1 procent av allt avfall från hälso- och sjukvården är utsorterade plastförpackningar. En del av engångsprodukterna behandlas som riskavfall, men de största mängderna hamnar i det brännbara avfallet.

– Det som främst krävs för att öka sorterings- och återvinningskapaciteten är att efterfrågan ökar, eller att alternativet, förbränning, blir väldigt dyrt. Gärna en kombination av de båda, säger Hanna Ljungkvist Nordin.

I Sverige är det regionerna som bestämmer hur de ska utvecklas i en mer klimatvänlig riktning. Det finns ingen central styrning och inte heller någon nationell plaststrategi.

– Det finns en plaststrategi på EU-nivå och en del andra länder har det. Det skulle vara bra att ta ett helhetsgrepp. Jag tänker att den här kartläggningen i alla fall ger en bild så att man vet vad man kan börja med, säger Hanna Ljungkvist Nordin.

Fakta: Naturvårdsverkets kartläggning

Naturvårdsverkets kartläggning heter ”Kartläggning av plastflöden i Sverige: råvara, produkter, avfall och nedskräpning, SMED Rapport Nr 01 2019”.

SMED utgör en förkortning för Svenska miljöemissionsdata, som är ett samarbete mellan IVL Svenska miljöinstitutet, Statistik-myndigheten SCB, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

Rapporten är framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket.


Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler