Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Att hpv-vaccinationen utförs just i elva-tolvårsåldern väcker frågan om när ett barn eller en ungdom anses tillräckligt kompetent att fatta beslut om sin kropp, skriver debattören.

Att hpv-vaccinationen utförs just i elva-tolvårsåldern väcker frågan om när ett barn eller en ungdom anses tillräckligt kompetent att fatta beslut om sin kropp, skriver debattören.

”När ska barn få fatta egna vaccinationsbeslut?”

I min forskning kring beslutsfattande vid hpv-vaccinationer visade de flickor som intervjuades en stor förståelse för vad hpv-vaccination innebar, skriver universitetslektorn Mats Lundström.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Mats Lundström, universitetslektor, vid Malmö universitet.

För en tid sedan beslöt regeringen att vaccination mot humant papillomvirus (hpv) som tidigare erbjudits kostnadsfritt till flickor nu också ska erbjudas fritt till pojkar för att förhindra cancer. Att man strävar mot att minska antalet cancerfall i Sverige är glädjande. Men det väcker frågor om när du anses mogen att ta ett eget beslut om din kropp och vem som bestämmer om vaccinationer. Frågan blir extra aktuell nästa år då FN:s barnkonvention blir lag.

Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas varje år cirka 700 kvinnor och 300 män av hpv-relaterad cancer. De cancerformer som är vanligast är cancer i livmoderhals, penis, anus eller svalg. En vaccination av även pojkar beräknas av Folkhälsomyndigheten förhindra 120 cancerfall per år. I dag vaccineras cirka 97 procent av barnen i Sverige mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR. Vaccinationer är viktiga både på individ- och samhällsnivå för att förhindra onödig sjukdom, lidande och epidemier.

MPR-vaccinationen utförs när barnet är litet och det är då naturligt att det är vårdnadshavaren som fattar beslutet om vaccination. Däremot utförs hpv-vaccinationer när barnet/ungdomen är elva eller tolv år, eftersom en vaccination före sexdebuten är av stor betydelse för att begränsa smittspridningen av hpv. I dag vaccineras enligt Folkhälsomyndigheten drygt 75 procent av flickorna, en siffra som kan stiga något de kommande åren.

Jag har i min forskning intervjuat flickor kring hpv-vaccination. De flesta har ansett att hpv-vaccinationen är viktig för dem själva, men också att det är viktigt att alla erbjuds vaccinationen eftersom både pojkar och flickor kan bära på viruset. Vaccinationen utförs vanligtvis i skolan av skolsköterskan efter att vårdnadshavare gett sitt tillstånd skriftligt. Om en av vårdnadshavarna motsätter sig vaccinationen så får barnet/ungdomen inte vaccineras. Med andra ord, det är vårdnadshavare som avgör om barnet vaccineras.

Att vaccinationen utförs just i elva-tolvårsåldern väcker frågan om när ett barn eller en ungdom anses tillräckligt kompetent att fatta beslut om sin kropp. Som det är i dag har tolvåringar stort inflytande över var de ska bo vid en skilsmässa. Det finns också andra frågor där en tolvåring anses kompetent nog att kunna fatta beslut, exempelvis att ingå i en forskningsstudie i skolan, om de blir informerade. Samtidigt pågår också en debatt om ifall en 15-åring med könsdysfori äger rätt att besluta om sin egen underlivsoperation, vilket är ett mycket större och ofta irreversibelt ingrepp.

Den 1 januari 2020 blir FN:s barnkonvention lag. I barnkonventionen uttrycks att barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar i beslutsprocesser som berör barn, att det har rätt till tankefrihet och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad.

I min forskning kring beslutsfattande vid hpv-vaccinationer visade flickorna, som intervjuades i fokusgrupper, en stor förståelse för vad hpv-vaccination innebar. Samtidigt pekade mina resultat på att skolan inte utnyttjade möjligheten till att diskutera viktiga frågor med koppling till sexualitet och relationer. I stället fördes dialogen mellan skolan, det vill säga skolsköterskan, och vårdnads-havaren. Hpv behandlades som en vaccination i mängden.

Jag har observerat, i min tidigare forskning, att skolan har svårt att fånga upp aktuella medicinska frågor, exempelvis i samband med svininfluensan. Men då framkom ändå att ungdomarna fick ett större utrymme i diskussionen och beslutsfattandet kring svininfluensavaccination. Skillnaderna mellan dessa två väcker frågan om när ett barn eller en ungdom ska anses mogen att fatta beslut över vaccinationer och sin egen kropp.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler