Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

För att ändra rutinerna kring igångsättning av förlossning krävs ökade resurser och organisationsförändringar.

För att ändra rutinerna kring igångsättning av förlossning krävs ökade resurser och organisationsförändringar. Bild: GettyImages

Studieresultat kan få stor effekt på landets förlossningar

Om landets förlossningskliniker ska ställa om sina rutiner för igångsättning vid överburenhet krävs både mer pengar och en helt ny organisation, visar svaren i Dagens Medicins enkät.

Annons:

Det handlar om resultaten från förlossningsstudien Swepis, som undersökte om det är säkrare för mor och barn om förlossningen sätts igång i graviditetsvecka 41 i stället för i vecka 42. Som Dagens Medicin tidigare rapporterat avbröts studien i förtid efter att sex barn i avvaktagruppen dött, men ingen i gruppen där förlossning sattes igång i vecka 41.

I dag är det standard med igångsättning i vecka 42 även om det varierar i landet. Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG, uppskattar att ändrade rutiner skulle leda till ungefär 10 000 fler inducerade förlossningar per år. Professionsföreningen ska ha ett möte i början av december för att ta fram ett förslag på nya riktlinjer och vid Göteborgs universitet genomförs också en HTA-analys, health technology assessment, där flera internationella studier i samma ämne granskas. Tanken är att resultatet sedan ska presenteras vid SFOG:s verksamhetsmöte i början av nästa år.

Dagens Medicin har i en enkät frågat de stora förlossningsklinikerna om hur ändrade rutiner för igångsättning skulle påverka vården och om det skulle rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Sahlgrenska universitetssjukhuset, landets största förlossningsklinik, har tidigare aviserat en förmodad ändring av sina rutiner i samband med att de preliminära studieresultaten blev kända. Verksamhetschef Nils Crona svarar att arbetet som skulle följa på det inte ryms inom klinikens budget och kräver en “omfattande omorganisation, som vi av denna anledning påbörjade i augusti 2019”.

Inte heller vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund bedöms att ändrade rutiner skulle rymmas inom klinikens budget. “Vi vet redan nu att mer resurser kommer att behövas, annars riskerar vi att andra delar av förlossningsvården som är lika viktiga för utfallet för graviditet/förlossning drabbas av en undanträngningseffekt”, skriver verksamhetschef Pia Teleman. Hon bedömer att antalet induktioner skulle öka med 30 procent, “vilket kräver en helt ny logistik”.

Förlossningsklinikerna i Stockholm (Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus) ger inget svar på vad ändrade rutiner skulle innebära. I ett gemensamt svar skriver regionen att “inget av dödsfallen i Swepis-studien har rapporterats i Stockholm. Huruvida regionens rutin med 41-veckorsultraljud har bidragit till detta går inte att utvärdera i studien”.

Regionen skriver vidare att den fram till den nationella diskussionen i början av 2020 kommer att fortsätta att arbeta enligt nämnda rutin där det utifrån ultraljudet och kvinnans övriga hälsotillstånd görs ett “individuellt ställningstagande till induktion vid 41 eller 42 veckors graviditetslängd”.

Relaterat material
10 000 fler igångsättningar per år
Lägre dödlighet med tidigare igångsättning

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler